Ny EU-förordning för växter förädlade med nya genomiska tekniker på gång

Efter långa förhandlingar nåddes den 3 december 2025 en preliminär överenskommelse mellan Europaparlamentet och ministerrådet om en ny förordning för växter förädlade med vissa nya genomiska tekniker, NGT-förordningen.

Syftet med den nya förordningen är att anpassa EU:s regler till de senaste årtiondenas utveckling av CRISPR/Cas9 och liknande tekniker för genomredigering, med potential att effektivisera förädlingen av grödor och andra växter. Med NGT-förordningen skiftas fokus från den teknik som använts till den genetiska förändring som erhållits; man går alltså mot en resultatbaserad reglering.

Förordningen innebär att växter som via förädling med NGT fått genetiska förändringar som också kunde uppkommit naturligt eller med konventionell förädling inte längre ska regleras som genetiskt modifierade. För att få undantas sådan reglering ska nationella myndigheter verifiera att växten uppfyller de kriterier som satts upp.

Två kategorier av NGT-förädlade växter

I Sverige är det Jordbruksverket som blir ansvarig myndighet. Kriterierna specificeras i ett annex till förordningen och inkluderar till exempel att växten inte har fått fler än tjugo nya mutationer eller andra genetiska förändringar. En växt som uppfyller kriterierna förs till kategori 1, NGT-växter.

NGT1-växter ska listas i ett offentligt register, men behöver inte märkas mot konsument. På utsädet ska det däremot framgå om det är NGT1. En växt kan inte verifieras som NGT1 om den fått egenskaperna ogräsmedelstolerans eller om den bildar ämnen som är kända insektsbekämpningsmedel. NGT1-växter ska även fortsättningsvis inte tillåtas inom ekologisk odling.

Har växten mer komplexa genetiska förändringar så den inte kan uppfylla kriterierna för NGT1 förs den till kategori 2. NGT2-växter ska behandlas i enlighet med dagens GMO-lagstiftning. Det innebär också krav på märkning. Växten får märkas med den eller de egenskaper den förädlats för att få, men då måste samtliga egenskaper anges.

Medlemsstater inom EU får rätten att säga nej till odling av NGT2-växter på sitt territorium, på samma sätt som man idag har rätt att neka annan odling med genetiskt modifierade växter. En medlemsstat får också införa relevanta åtgärder för att underlätta samexistens mellan NGT2 och konventionellt eller ekologiskt odlade växter.

Frågan om patent har varit svår

Frågan om växter ska få verifieras som NGT1 om det finns patent eller aktiv patentansökan associerad med växten har varit en svår förhandlingsfråga. Strax innan decembers trilogförhandling publicerades kommissionens utredning om NGT-patent, där konsekvenser av att antingen tillåta eller förbjuda NGT-patent reds ut.

Resultaten av förhandlingarna blev att man inte förbjuder patent i NGT-förordningen. I stället införs regler om att alla patent eller patentansökningar för en viss växt tydligt ska framgå i en EU-databas för att underlätta för förädlare och lantbrukare. Företag ska också, på frivillig basis, kunna dela detaljer kring licensiering.

En expertgrupp ska tillsättas som har i uppgift att följa hur patent påverkar tillgång till frö och annat utsäde och hur det påverkar innovation på området. Inom ett år från det att förordningen trätt i kraft ska EU-kommissionen publicera en studie om den påverkan som patent har haft, och följa upp med eventuell ny lagstiftning på området.

Det som återstår är att Europaparlamentet ska anta förordningen, vilket väntas ske våren 2026. Två år därefter kan förordningen träda i kraft.