Transgena och genomredigerade lantbruksdjur och fiskar

Inom aveln av lantbruksdjur kan genteknik användas för att förädla djurets egenskaper, men det är inte ett vanligt förfarande inom avelsarbete. Syftet är som vid all förädling att förbättra egenskaperna hos domesticerade arter.

Inom EU finns inga genetiskt förändrade djur godkända och endast ett fåtal finns på utomeuropeiska marknader. Med utvecklingen av tekniker för genomredigering, till exempel CRISPR/Cas9, kan det komma att ändras i framtiden. Redan nu finns en handfull genomredigerade djur godkända på utomeuropeiska marknader och många avelslinjer är under utveckling eller i förkommersiell fas.

Ett fåtal avelslinjer godkända

I USA godkändes under 2025 en avelslinje grisar som med genomredigering getts motståndskraft mot det virus som orsakar sjukdomen PRRS. Både USA och Brasilien har tidigare godkänt en avelslinje nötdjur som utvecklats med genomredigering så att de tolererar värme bättre, och i Japan finns två marknadsgodkända matfiskar med snabbare tillväxt respektive ökad muskeltillväxt.

Inom EU har ingen ansökan om att få ett djur förädlad med genomredigering godkänt för att släppas ut på marknaden inkommit, men den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet EFSA har gjort en generell bedömning att de inte ser några nya risker för miljö och människors hälsa med djur förädlade med sådana nya genomiska tekniker, jämfört med konventionellt förädlade.

Potential och etiska frågor

I tidig forsknings- och utvecklingsfas finns desto fler exempel på avelslinjer med genomredigerade djur. De handlar främst om däggdjur som gris, nöt, får och getter, men även fåglar som kyckling och vaktel, olika arter av fisk som tilapia och lax, samt honungsbi och silkesmask.

De vanligaste egenskaperna som man fokuserar på att förädla är ökad köttproduktion eller någon form av påverkan på reproduktionen, till exempel utveckling av steril lax. Aveln är också inriktad mot att ta fram lantbruksdjur med motståndskraft mot olika sjukdomar, bättre tålighet mot abiotisk stress, som till exempel värme, och djur som ger produkter med ändrad färg, ökad kvalitet och som inte är allergena.

Det förs diskussioner, av bland andra FN:s livsmedels och jordbruksorganisation FAO, om att genomredigering skulle kunna användas för att öka djurens välfärd och möta utmaningar som till exempel att säkra matförsörjning till en växande befolkning och klimatförändringar. Utvecklingen innebär dock ett stort ansvar att bevaka oavsiktliga förändringar i djurets genom. Etiska överväganden måste noga göras, vilket lyfts fram både i FAO:s rapport om genomredigering och i EU-kommissionens studie om nya genomiska tekniker från 2021.