En forskningsöversikt av CRISPR/Cas9 mot AMR

Under 2025 publicerades en översiktsstudie som analyserat forskningen som handlar om att använda CRISPR/Cas9 för att motverka AMR fram till mitten av 2023. Studien identifierade 28 artiklar där det beskrivs hur CRISPR/Cas9 används för att minska eller eliminera AMR i olika bakterier.

Stort antal bakteriestammar har studerats

Studierna fokuserade på 40 olika stammar av bakterier, de flesta tarmbakterierna Escherischia coli eller Klebsiella pneumoniae, som kan ge allvarliga infektioner, särskilt stammar med resistens mot antibiotika. I de här bakterierna är horisontell genöverföring vanligt, vilket leder till snabb spridning av resistensgener.

I andra studier fokuserade forskare på Stafylococcus aureus, gula stafylokocker. MRSA, meticillinresistenta S. aureus, kan orsaka infektioner med hög dödlighet och sprids i sjukhusmiljö.

Gener som ger antibiotikaresistens

Sammantaget hade CRISPR/Cas9 använts mot 24 olika gener som man vet leder till antibiotikaresistens. I nära hälften av studierna fokuserade man på gener med koppling till resistens mot beta-lactam-antibiotika, som inkluderar till exempel penicillin, men även carbapenem som hör till de antibiotika man tar till som sista utväg.

Näst vanligast var studier på colistin-resistens. Colistin hör också till de antibiotika man tar till som sista utväg när annan behandling inte fungerar. Även resistens mot colistin återfinns på plasmider som lätt sprids inom sjukvården, med risk för spridning av allvarliga, svårbotade infektioner.

I många av studierna uppnåddes hundra procent effektivitet i att återge olika typer av bakterier känslighet mot ett antal olika antibiotika, medan effektiviteten låg betydligt lägre i några av studierna.

Svårt att leverera CRISPR till celler

Att hitta sätt för att effektivt föra över CRISPR/Cas9 är viktigt, och i nuläget begränsande för att kunna använda tekniken för att motverka AMR. Forskare har prövat att introducera CRISPR/Cas9 i den patogena bakterien på olika sätt. Till exempel på en plasmid som förs över via konjugering från en annan bakterie, eller via bakterievirus, bakteriofager, som infekterar och introducerar gener för verktyget.

Att använda bakteriofager fungerade mycket bra i studierna, men begränsas av att de infekterar ett mycket snävt spann av värdbakterier. Ytterligare ett innovativt sätt var att använda nanoteknik för att leverera CRISPR/Cas9 på ett effektivt och specifikt sätt.

Även om potentialen är stor med att använda CRISPR-teknik är det inte enkelt att ta tekniken till klinisk användning, vilket diskuteras i en annan översiktsartikel på området. Aspekter som stabilitet, effektivitet och säkerhet behöver hanteras. Risken för oavsiktliga konsekvenser som orsakas av att CRISPR klipper DNA på andra ställen än planerat måste minimeras. De första kliniska prövningarna har visat att Cas-beväpnade bakteriofager är säkra, men det är en bra bit till praktisk användning inom sjukvården.