Svenskar positiva till genomredigerade grödor – men inte djur

Under hösten 2024 gjorde Novus, på uppdrag av Gentekniknämnden, en undersökning med två webbaserade enkäter om hur den svenska allmänheten ser på grödor och lantbruksdjur samt odlad fisk, som förädlats med genomredigering. Studien publicerades 2025.

De respektive enkäterna, en för grödor och en för djur, besvarades av drygt tusen personer från Novus Sverigepanel som är nationellt representativ panel i fråga om kön, ålder och boenderegion. Enkäterna hade en liknande utformning med en inledande del som undersökte de svarandes förkunskaper, följt av frågor om dennes inställning till genomredigerade grödor respektive djur.

Majoriteten positiva till genomredigerade grödor

Drygt hälften av de svarande hade tidigare hört talas om genomredigering med tekniker som CRISPR/Cas9, och 10 procent uppgav att de kände till tekniken mycket eller ganska bra.

En majoritet var positiv till genomredigering för de flesta applikationer på grödor om syftet var tydligt samhällsfrämjande som odling med en mindre negativ inverkan på miljön eller nyttigare livsmedel. Till exempel svarade 71 procent att det var ”helt rätt” eller ”delvis rätt” att genomredigera potatis så att den blir resistent mot bladmögel och därmed besprutas mindre.

Mellan 60 och 80 procent svarade ”ja” eller ”kanske” på frågan om de kunde tänka sig att äta olika exempel av genomredigerade grödor som presenterades. De som ansåg att det vore helt eller delvis rätt att lätta på regleringen för att kunna godkänna genomredigerade grödor inom EU var 50 procent, medan 30 procent ansåg att det vore helt eller delvis fel.

Majoriteten negativ till genomredigerade djur

Den svenska allmänheten hade en mer ambivalent inställning till att använda genomredigering inom avel av lantbruksdjur och fiskar. Om syftet kunde tolkas vara ett sätt att öka djurens välfärd ansåg 58 procent, att det vore ”helt rätt” eller ”delvis rätt” att använda tekniken men för alla andra applikationer fanns en större skepsis och fler tyckte att det var fel, än rätt.

Mellan 50 och 60 procent svarade ändå ”ja” eller ”kanske” på frågan om de kunde tänka sig att äta produkter från djur framavlade med genomredigering.

De som ansåg att det vore helt eller delvis rätt att lätta på lagstiftningen för genomredigerade djur var 35 procent, medan 47 procent ansåg att det vore helt eller delvis fel.

Yngre har en mer positiv inställning

Undersökningen visade att yngre personer och personer med en högre självskattad förkunskap om tekniken generellt var mer positivt inställda, medan äldre och de som inte tidigare hört talas om genomredigering var mer negativt inställda. Män hade en något mer positiv inställning till användningen av genomredigering inom förädling än kvinnor, och skillnaden var störst när det gällde djur.