Publikation
Stäng av ordförklaringar

Xenotransplantation

I januari 2025 väntade 684 personer på en organtransplantation i Sverige. Många hinner avlida eller bli för sjuka för en operation innan ett passande organ blir tillgängligt. Den globala bristen på mänskliga organ har motiverat forskare att undersöka möjligheterna med xenotransplantation, det vill säga att transplantera organ från djur till människa. Förutom hela organ kan det även handla om vävnader eller celler.

Genetiskt modifierade grisar är donatorer

En utmaning vid all transplantation är att hindra mottagarens immunförsvar från att angripa och stöta bort organet. Ju närmare släkt mottagare och donator är, desto bättre förutsättningar har transplantationen att lyckas. När donator och mottagare inte ens är av samma art behöver donatorn modifieras genetiskt för att minska risken för bortstötning. Det djur som hamnat i fokus som potentiell donator är gris, främst eftersom grisars organ liknar våra.

En avelslinje med grisar som använts vid xenotransplantation heter GalSafe. Den godkändes 2020 i USA både för livsmedel och terapeutiska ändamål. I GalSafe-grisar har genen för enzymet alfa-1,3-galaktosyltransferas slagits ut via en riktad insertion av en DNA-sekvens som gör att genen inte längre är funktionell. Enzymet krävs för att kolhydraten alfa-gal, som vårt immunförsvar reagerar starkt på, ska tillverkas. Flera andra avelslinjer med grisar har tagits fram för xenotransplantation där CRISPR/Cas9 har använts för att modifiera olika gener.

Försök med hjärta och njure

Försöken med xenotransplantation har främst utförts i USA och det rör sig om en handfull försök på levande människor. År 2022 och 2023 genomfördes de första xenotransplantationerna av ett grisorgan till en levande människa i USA. Två svårt hjärtsjuka patienter fick grishjärtan som de levde med under sextio respektive fyrtio dagar innan de avled.

Under 2024 fick tre svårt njursjuka patienter njurar transplanterade från gris. Samtliga fick organet bortopererat efter några veckor eller månader efter att det slutat fungera eller visat tecken på att stötas bort. Under 2025 utfördes en fjärde xenotransplantation av njure, ett försök som blev avgörande för att de första kliniska prövningarna nu godkänts i USA.

De xenotransplantationer som utförts utgör milstolpar i den medicinska historien eftersom de visar att människor kan leva med organ från genetiskt förändrade grisar. Ämnet är dock kontroversiellt och Världshälsoorganisationen (WHO) har uppmanat till att lyfta in och bevaka allmänhetens inställning till xenotransplantation, vilket gjordes i några mindre studier under 2025.

Referenser