Ny lag i England för precisionsförädlade växter

Den 13 november 2025 trädde den så kallade precisionsförädlingslagen, Precision Breeding Act, i kraft i England. Den innebär att växter som förädlats med gentekniker för genomredigering, som CRISPR/Cas9, och endast fått genetiska förändringar som också skulle kunna ha uppstått genom konventionell förädling inte längre regleras i enlighet med EU:s lagstiftning för genetiskt modifierade organismer.

Precisionsförädlingslagen liknar förslaget på en NGT-förordning inom EU, och den är också i linje med lagstiftning i omkring trettio andra länders lagstiftning på området, inklusive Australien, Japan, Kanada, Brasilien, Argentina och USA.

Precisionsförädlingslagen antogs 2023 och gäller både växter och djur. Under våren 2025 antogs kompletterande lagstiftning specifikt för växter och det är enbart växter som omfattas nu när lagstiftningen trätt i kraft. För att den även ska omfatta precisionsförädlade djur krävs ytterligare lagstiftning till exempel kring djurvälfärd. Lagen gäller enbart i England, alltså inte i Skottland, Nordirland och Wales. Där gäller EU:s lagstiftning för genetiskt modifierade organismer fullt ut. Den gäller också fortsättningsvis för de växter som inte uppfyller kriterierna för den nya lagstiftningen i England.

Proportionerliga krav på riskbedömning

Precisionsförädlingslagen innebär att Jordbruksdepartementet Defra (Department for Environment, Food and Rural Affairs) ska meddelas inför fältförsök med växter förädlade med precisionsförädling.

Precisionsförädlade växter kräver marknadsföringstillstånd för att få odlas kommersiellt eller för att livsmedel/foder producerade från dem ska få släppas ut på marknaden. Ansökan ska lämnas till Defra. En riskbedömning krävs för livsmedel och foder som produceras av precisionsförädlade växter. Kraven ska vara proportionerliga och anpassade till risk. Det finns ingen obligatorisk märkningsplikt för produkter som framställts med precisionsförädling men ett offentligt register över precisionsförädlat växtmaterial ska införas.

Syfte att underlätta för växtförädlare

Syftet med den nya lagen är att underlätta användning av tekniker som CRISPR/Cas9 i förädling för ökad produktivitet, hållbarhet, klimatanpassning och näringsinnehåll hos grödor, frukter och bär. Med den nya lagstiftningen minskar de regulatoriska kostnaderna.

De första ansökningarna väntas komma från forskare vid universitet och institut samt små och medelstora företag. Produkter där forskning och utveckling i Storbritannien är långt fram och som därmed skulle kunna vara bland de första att utvärderas enligt den nya lagen gäller jordgubbar med längre hållbarhet, tomater med förbättrat näringsinnehåll, potatis och sockerbeta med motståndskraft mot sjukdom och bananer som inte blir bruna.