Genomredigerade grisar med resistens mot klassisk svinpest

I en studie har en avelslinje med genomredigerade grisar med resistens mot klassisk svinpest presenterats. Klassisk svinpest är en virussjukdom som drabbar tama grisar och vildsvin och är ett stort problem inom grisuppfödning. Grisar smittade med klassisk svinpest får oftast akuta symtom med hög feber och kramper. Dödligheten vid akuta symtom kan vara upp till hundra procent. I andra fall är sjukdomsförloppet i stället utdraget och ger reproduktionsstörningar, dålig tillväxt och låg motståndskraft mot andra sjukdomar.

Virus som orsakar lidande och ekonomiska förluster

Klassisk svinpest får frekventa utbrott i stora delar av världen och det senaste inom EU ägde rum 2014. I Sverige påvisades sjukdomen senast 1944. Sjukdomen påverkar handel med griskött mellan länder och kan ge stora kostnadsbortfall för lantbrukaren.

Även om viruset inte kan smitta människor kan vi ändå orsaka smittspridning. Det beror på att viruset kan överleva flera år i kylt och fryst kött eller i rökta och saltade köttprodukter, och spridas genom att grisar äter matavfall. Inom EU är det därför inte tillåtet att utfodra grisar med animaliskt matavfall.

Slår ut en receptor på cellytan

Forskarna som utvecklat avelslinjen har tidigare rapporterat hur det pestivirus som orsakar sjukdomen interagerar med grisens celler. Man fann då att viruset behöver ett protein som kallas DNAJC14 för att föröka sig i grisceller.

I studien från 2025 beskriver forskarna hur de genom att rikta CRISPR/Cas mot DNAJC14-genen i zygoter, den första cellen efter fertilisering, kunde göra en precis ändring i genen vilket förhindrar att proteinet bildas. De redigerade grisembryona sattes sedan in i surrogat-suggor, och griskultingarna växte upp till vuxna, friska, normala grisar. De vuxna grisarna (som saknade DNAJC14-protein) utsattes sedan för viruset som orsakar klassisk svinpest och visade då inga symptom.

Gav resistens mot flera virus

Pestivirus orsakar sjukdom även hos till exempel nötdjur och får. Forskarna visade att grisceller från de genomredigerade grisarna även hade resistens mot det pestivirus som orsakar den allvarliga sjukdomen bovin virusdiarré (BVD). Det är därför möjligt att motsvarande genomredigeringar hos kor och får skulle ge motståndskraft mot andra svåra sjukdomar orsakade av pestivirus.

Även om det finns ett vaccin mot klassisk svinpest är sjukdomen problematisk i och med att den sprids lätt och kan ligga latent länge. Grisar med resistens mot sjukdomen skulle därför vara en möjlighet för att både minska lidande för grisarna och öka lönsamheten för lantbrukaren. Mer forskning behövs dock för att bekräfta att genomredigeringen inte ger påverkan på grisarnas tillväxt eller på olika aspekter av djurvälfärd, innan nästa steg mot kommersialisering kan tas.