Fakta

GMO-baserade läkemedel

En del läkemedel baseras på genetiskt modifierade organismer (GMO) och regleras därför i enlighet med GMO-lagstiftningen.

Sammanfattning

En del läkemedel innehåller eller består av GMO. Det handlar främst om genterapier där genetiskt modifierade virus används för att transportera in nytt DNA i celler. GMO-läkemedel regleras av GMO-lagstiftningen. Det innebär bland annat att en utökad miljöriskbedömning ska medfölja en ansökan om att få utföra en klinisk prövning.

Illustration av hur genterapi kan gå till. — Vid en genterapi används ofta genetiskt modifierade virus till att transportera in en ny terapeutisk gen i patientens celler. Det gör att en genterapi räknas som ett GMO-läkemedel och regleras enligt GMO-lagstiftningen. Illustration Gunilla Elam.

Läkemedelsutveckling

All läkemedelsutveckling börjar med en lång så kallad pre-klinisk fas. I den fasen utvecklas läkemedlet och detaljerad kunskap införskaffas om läkemedlet och dess aktiva substansen med laboratorieexperiment.

Hur läkemedlets verkar testas först på odlade celler, sedan i försöksdjur och eventuellt vävnader. Om bevis finns för att en läkemedels ger önskad effekt så kan det under kontrollerade former prövas i människa. Det det kallas för kliniska studier eller kliniska prövningar.

För att få utföra en klinisk prövning i Sverige så krävs ett godkännande från Läkemedelsverket. En ansökan om att få genomföra en klinisk prövning genomgår alltid en etisk och vetenskaplig granskning av de pre-kliniska resultaten.

Vad är en klinisk prövning?

Vid en klinisk prövning testas ett nytt läkemedel eller en ny behandling i människor under kontrollerade former, ofta på ett sjukhus. En klinisk prövning går igenom ett antal faser.

Fas 1: Läkemedlet prövas det i låg dos i friska frivilliga för att kontrollera säkerheten.

Fas 2: Läkemedlet prövas i ett fåtal patienter som läkemedlet är utvecklat för att studera, säkerhet, behandlingseffekt och lämplig dosering.

Fas 3. Läkemedlet prövas i ett större antal patienter och jämförs med placebo eller andra behandlingsalternativ. Efter den här fasen kan läkemedlet bli godkänt för användning.

Fas 4. Läkemedlet fortsätter att bevakas till exempel för eventuella nya biverkningar.

GMO-lagstiftning

När ett GMO-baserat läkemedel ska prövas kliniskt inom EU måste GMO-lagstiftningen följas. Det innebär att ansökan om den kliniska prövningen även ska innehålla en miljöriskbedömning (ERA, Environmental Risk Assessment) enligt EU:s direktiv om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön (2001/18/EG).

Miljöriskbedömning

På grund av den miljöriskbedömning som måste följa en ansökan om klinisk prövning av ett GMO-läkemedel, är ansökningstiden längre. Ansökningar för andra läkemedel tar ungefär 60 dagar att bedöma, medan en ansökan om ett GMO-läkemedel tar 90 dagar. Det beror på att andra svenska myndigheter, bland andra Gentekniknämnden och Naturvårdsverket, ska hinna yttra sig angående ansökan.

I en miljöriskbedömning ska man:

Identifiera vilka egenskaper hos GMO:n som kan orsaka skadliga effekter i miljön.
Bedöma hur allvarliga konsekvenserna kan bli om dessa effekter uppstår.
Bedöma sannolikheten för att de skadliga effekterna inträffar.
Beskriva strategier för att hantera och minska riskerna.
Fastställa den totala miljörisken med GMO

Lagens definitioner

I EU-direktiv 2001/18/EG definieras en organism och en genetiskt modifierad organism (GMO) enligt följande:

Organism: varje biologisk enhet som kan föröka sig eller överföra genetiskt material.

GMO: en organism vars genetiska material har förändrats på ett sätt som inte sker naturligt genom parning eller naturlig rekombination.

I många vetenskapliga definitioner anses en organism dessutom behöva ha en egen ämnesomsättning. Virus, som saknar egen ämnesomsättning och är beroende av en värdcells proteinsyntes för att föröka sig, räknas därför ofta inte som organismer.

Trots detta omfattas genetiskt modifierade virus av GMO-lagstiftningen inom EU när de används exempelvis som virusvektorer i läkemedel eller kliniska prövningar

Vad är GMO-läkemedel?

Det finns några olika kategorier av läkemedel som består av, eller innehåller GMO.

Genterapier med virusvektorer

Virus har en unik förmåga att ta sig in i sin värdorganisms celler och ända in i cellkärnan där majoriteten av allt DNA finns. Viruset för in sitt genetiska material (DNA eller RNA) i värdcellens cellkärna vilket leder till att värdcellen börjar tillverka virus-proteiner.

Denna egenskap har utnyttjats för att föra in nytt DNA i celler. Ett antal virusstammar har modifierats genetiskt för att inte orsaka sjukdom, utan bara transportera gener. De kallas för virusvektorer eller virala vektorer.

illustration av ett genom från vildtypsvirus och ett från en virusvektor — I en virusvektor har de flesta av virusets egna gener (GAG, POL, ENV) bytts ut mot en terapeutisk gen med ny promotor (startsekvens) som man vill transportera in i en cell. Illustration Gunilla Elam.

Vanliga vektorer

De virusvektorer som oftast använts vid genterapi är adeno-associerade virus (AAV), lentivirus och retrovirus. AAV är allra vanligast bland annat eftersom den i sin vildtypsform inte orsakar sjukdom hos människor.

Förutom de vanliga modifieringarna, att ta bort virusets viktigast generm är ofta dagens virusvektorer även replikations-inkompetenta och självinaktiverande.

Det första innebär att de gener som behövs för replikation (förökning) har avlägsnats eller inaktiverats. Att de är själv-inaktiverande innebär att promotor- och enhancersekvenser inaktiveras efter att DNA levererats till cellkärnan. Det gör att virusen inte kan driva på ett oönskat genuttryck efter att de utfört sitt modifierings-uppdrag.

Genetiskt modifierade bakterier

Förutom genterapier finns några andra typer av läkemedel som regleras av GMO-lagstiftningen, till exempel bakterier som modifieras genetiskt och används som behandling. Ett sådant exempel är mjölksyrabakterier som modifierats så att de tillverkar ett mänskligt protein som stimulerar sårläkning.

Rekombinanta levande vaccin

En del vaccin som baseras på levande försvagade virus eller bakterier regleras också under GMO-lagstiftningen. Strategin bakom dessa vaccin är att viruset eller bakterien som vaccinet ska skydda mot ges i en så försvagad form att det inte orsakar sjukdom. Ibland odlas de länge i cellkultur vilket gör att de försvagas, och ibland används genteknik. I det senare fallet har viktiga gener för spridning tagits bort.

EU godkänner läkemedel för marknaden

Tillstånd för att få introducera ett nytt GMO-baserat läkemedel på marknaden i Sverige och inom övriga EU ges av EU-kommissionen efter rekommendation från EU:s läkemedelsmyndighet, EMA (European Medicine Agency). Det kallas för den centrala processen (CP) och är obligatoriskt för GMO-baserade läkemedel.

I ansökan om marknadsintroduktion ska bland annat resultaten från de kliniska prövningarna ingå som ska visa att läkemedlet är säkert och ger en positiv behandlingseffekt. I övrigt ställs samma krav som vid ansökan om att få utföra en klinisk prövning av GMO-läkemedlet.

Det görs två olika oberoende utredningar av en ansökan, i två olika EU-länder. Utredningarna kallas Rapp och CoRapp. Dessutom utför EMA och ytterligare ett EU-land en granskning. Processen har flera ”rundor” när utredare ställer svar till företaget som vill sälja läkemedlet och baserat på svaren följer ofta nya rundor med frågor. Alla medlemsländer har rätt att inkomma med kommentarer till utredningarna.

Introduktion i den svenska vården

Om ett läkemedel som godkänts av EU-kommissionen ska användas i Sverige bestäms efter en hälsoekonomisk utvärdering. I fallet med genterapier så är kostnaden för en behandling väldigt hög vilket bidrar till att det är en komplicerad utvärdering.

Läkemedelsverket, Så godkänns läkemedel (www.lv.se)
Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA Marketing authorisation (ema.europe.eu)