Vad tycker allmänheten om xenotransplantation?

Xenotransplantation innebär att organ överförs mellan arter. I praktiken handlar det främst om genetiskt modifierade grisar som organdonatorer och människor som potentiell mottagare. En handfull kliniska försök har gjorts i USA och Kina.

Ambivalens hos svenska allmänheten

I Sverige utfördes 2025 två undersökningar om svenskars inställning till xenotransplantation, en kvantitativ och en kvalitativ. Resultaten visar på en ambivalens hos den svenska allmänheten. I den kvantitativa enkätstudien svarade 39 procent att de var positiva, och 41 procent negativa eller tveksamma till xenotransplantation. Den främsta oron bland de som var negativa eller tveksamma var risken för virusöverföring från gris.

I den kvalitativa studien, som ännu inte är publicerad, fördjupades deltagarnas tankar och hos de negativt inställda förekom uppfattningen att det är fel att föda upp genetiskt modifierade grisar för ändamålet att vara organdonatorer. Andra hade inga åsikter om att använda grisar på det här sättet men ansåg det fel att blanda DNA från människa och gris, enligt Susanne Lundin, professor emerita vid Lunds universitet och ansvarig för studien.

Hos britter varierar inställningen mellan grupper

I en enkätstudie från Storbritannien svarade 46 procent att xenotransplantation förmodligen borde vara tillåtet och 19 procent att det definitivt borde vara tillåtet. Å andra sidan svarade 24 procent att det förmodligen inte borde vara tillåtet och 10 procent svarade att det definitivt inte borde vara tillåtet.

Åsikterna varierade mellan människor av olika etnicitet, kön, ålder och med olika religion. De totalt 65 procent som ansåg att xenotransplantation förmodligen eller definitivt borde vara tillåtet var i högre grad män, äldre (över 60 år) och de som identifierade sig som ”vita”. De motiverade sitt ställningstagande med att xenotransplantation kan rädda mänskliga liv som annars skulle gå förlorade.

De totalt 34 procent som ansåg att det förmodligen eller definitivt inte borde tillåtas var i högre utsträckning muslimer, kristna, veganer och personer med en funktionsvariation som påverkade deras dagliga liv. Precis som i den svenska studien var de bakomliggande skälen till att man ansåg att xenotransplantation inte borde tillåtas att man var emot att djur modifieras genetiskt och föds upp i en steril miljö enbart för att bli organdonatorer.