Transgena och genomredigerade växter – forskning, innovation och reglering

Jordbruk och odling är centralt för vår livsmedelsförsörjning, men påverkas kraftigt av den pågående klimatförändringen. Extremt väder ger längre perioder med torka, kraftiga översvämningar och ökad risk för växtskadegörare och växtsjukdomar. Krig och konflikter hindrar handel och tillgång till insatsvaror som konstgödsel och bränsle. Det moderna jordbruket bidrar samtidigt kraftigt till utsläpp av växthusgaser och förlust av biodiversitet.

För ett mer hållbart jordbruk krävs tåligare och mer väl anpassade grödor och andra växter. Viktiga förädlingsmål är högre avkastning för mer mat per area odlad mark, bättre nyttjande av vatten, kväve och andra resurser, tålighet mot torka, hetta och salt, motståndskraft mot sjukdomar och skadegörare. Näringsrikare och mindre allergen mat är andra mål.

Växtförädling med nya genomiska tekniker

Konventionell växtförädling är dock en långsam verksamhet, och det tar ofta tio, femton år att ta fram en ny sort. Samtidigt går klimatförändringarna snabbare än prognosticerat. Nya genomiska tekniker som genomredigering med CRISPR/Cas9 är därför viktiga eftersom de ger möjlighet att med effektivitet och precision redigera genomet och åstadkomma genetiska förändringar som ger olika önskade egenskaper.

Inom konventionell förädling krävs att motsvarande egenskaper finns inom den befintliga variationen hos en gröda, eller kan introduceras med hjälp av strålning eller mutagena kemikalier. Åratal av korsningsarbete följer för att bli av med oönskade mutationer och kombinera den önskade egenskapen med andra värdefulla egenskaper i en och samma växt som man önskar ska bli en ny sort.

Genomredigering ger i stället möjlighet att med lägre risk för oönskade effekter introducera en önskad genetisk förändring i en sort som redan besitter andra goda egenskaper. Det snabbar på processen och ökar möjligheterna med förädling. Mycket forskning och förädling som använder genomredigering pågår runt om i världen, men ännu så länge odlas inte genomredigerade växter på några större arealer, och få produkter finns på marknaden.

Transgena växter på marknaden i tre decennier

Genteknik i form av transgenteknik, som till skillnad från genomredigering, bygger på att nytt DNA introduceras i växten har använts i drygt fyrtio år och transgena växter har funnits på marknaden i drygt trettio år. Odlingsytan för genetiskt modifierade grödor uppgår till nära 210 miljoner hektar i 28 länder, framför allt i Nord- och Sydamerika.

Det allra mesta som odlas är sojaböna, majs, bomull och raps, som gjorts tolerant mot ogräsmedel (herbicidtolerans) eller resistent mot insektsangrepp, eller både och. Det är en reflektion av att angrepp av insekter, och ogräs som konkurrerar med grödan, är stora utmaningar inom kommersiell odling på många platser.

För att underlätta användningen av moderna tekniker som CRISPR/Cas9, som ger potential för en effektivare förädling av egenskaper som kan gynna ett mer miljövänligt jordbruk har omkring trettio länder runt om i världen introducerat möjligheter för undantag från landets GMO-lagstiftning. Det gäller för sådana växter som har genetiska förändringar som inte kan skiljas från sådana som uppkommer spontant eller konventionell förädling. Under 2025 har sådan lagstiftning trätt i kraft i England, och även i EU tas liknande steg.