Sammanfattning

Under det senaste decenniet har gensaxar som CRISPR/Cas9 och liknande tekniker revolutionerat livsvetenskaperna och möjliggör banbrytande framsteg. Teknikerna gör det möjligt att utföra specifika genetiska förändringar och redigera DNA-sekvensen i genomet hos alla typer av organismer.

Under 2025 godkändes tre nya genterapier inom EU varav en är en så kallad CAR-T för behandling av cancer. Fler än hundra kliniska prövningar pågår världen över av genomredigerande behandlingar, där CRISPR/Cas9 (eller vidareutvecklingar av tekniken) används för att stänga av eller korrigera gener som orsakar sjukdom. Ett stort framsteg under 2025 var att forskare lyckades att på bara sex månader ta fram en personanpassad, genomredigerande behandling. Forskning pågår också där CRISPR-teknik används i kampen mot bakterieinfektioner och antibiotikaresistens.

Genomredigering används brett inom forskning på och förädling av framför allt växter, men även lantbruksdjur och fiskar, men få produkter har ännu nått marknaden. Under 2025 godkändes i USA grisar som med genomredigering gjorts motståndskraftiga mot ett dödligt virus, och bananer som inte blir bruna väntas komma ut på den amerikanska marknaden inom kort. I Indien godkändes två genomredigerade klimatanpassade rissorter för kommersiell odling.

Inom EU antogs preliminärt en ny lagstiftning för växter som förädlats med nya genomiska tekniker som CRISPR/Cas9. Lagen innebär att undantag kan ges från reglering enligt EU:s GMO-lagstiftning om växten bedöms jämförbar med konventionellt förädlade.

Gentekniknämndens attitydundersökning visar att svenska konsumenter är relativt positivt inställda till genomredigerade grödor, särskilt sådana som innebär minskad negativ miljöpåverkan. Konsumenterna är mer skeptiskt inställda till genomredigering på djur. Det accepteras endast, av en knapp majoritet, om den genetiska förändringen ger en ökad djurvälfärd.