Växtforskning och förädling i Sverige

I Sverige pågår mycket forskning och utveckling på växter, och mycket av det arbetet innefattar användning av genetiskt modifierade växter. Forskningen spänner från ett brett ekologiskt perspektiv ner på cell- och molekylnivå och från ett grundvetenskapligt fokus till ett med tydliga applikationer.

Växtförädlingsnära forskning bedrivs bland annat inom kompetenscentret SLU Grogrund, inrättat efter ett regeringsbeslut 2018. Fokus inom centret är på att säkra tillgången till växtsorter för en hållbar och konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsproduktion i hela Sverige, där hänsyn ska tas till klimatförändringar och tillgång till biomassa för en cirkulär och biobaserad ekonomi. Forskningen inom SLU Grogrunds projekt sker i samarbete med olika lärosäten, växtförädlings- och livsmedelsföretag och andra samhällsaktörer.

Även om den mesta förädlingsforskningen i Sverige använder konventionella tekniker sker också en hel del forskning där transgenteknik och genomredigering har använts, och forskningen påverkas då av den lagstiftning som omgärdar användning av genetiskt modifierade organismer.

Få fältförsök med genetiskt modifierade växter

Fältförsök är mycket viktiga inom växtforskning och förädling för att ta reda på om egenskaper som observeras under laborativa och kontrollerade förhållanden också kan ses under de komplexa förhållanden som miljön i fält ger. En rättvisande bild av hur en växt beter sig i fält kan bara fås efter analys av flera års noggrant upplagda fältförsök på olika platser. Fältförsök krävs också i sortprövning inför kommersialisering.

Ett fåtal fältförsök i Sverige och EU årligen

Trots vikten av fältförsök bedrivs få med genetiskt modifierade växter inom Sverige och EU, och på små arealer. Antalet tillstånd som Jordbruksverket utfärdat under de senaste tio åren har varierat mellan ett och fyra per år, och inkluderar både transgena och genomredigerade växter.

I övriga delar av EU har Spanien godkänt flest försök, och enstaka fältförsök har bedrivits i ytterligare en handfull länder. Inom EU har få fältförsök ägt rum under den senaste tioårsperioden, och särskilt mellan 2015 och 2022. EU:s GMO-register anger 45 godkända försök i hela EU under de åren, de flesta i Sverige, Spanien, Storbritannien, några eller något i Belgien, Tjeckien och Rumänien. Ett antal EU-länder har inte godkänt några fältförsök alls sedan 2001.

Antalet fältförsök ökar

Under de senaste fyra åren har det skett en ökning i antal godkända fältförsök. 37 försök har registrerats i EU:s databas sedan 1 januari 2022. Många är försök med genomredigerade växter, och även ett par länder som inte godkänt fältförsök på många år har godkänt sådana.

Dit hör Danmark som senast godkände fältförsök 2012 men som nu godkänt försöksodling med genomredigerad potatis och Italien som godkänt sex olika försök med genomredigerade växter under 2024 och 2025, efter att inte ha godkänt något fältförsök sedan 2004. Där planterades ett genomredigerat ris och vinplantor under våren 2024. De vandaliserades dock en kort tid därefter av anti-GMO-aktivister, vilket visar att frågan om genetiskt modifierade organismer är kontroversiell och känslig i delar av EU.

Mycket hög tröskel för kommersiell odling av genetiskt modifierade växter inom EU

EU har en av världens strängaste lagstiftningar när det kommer till reglering av kommersiell odling och import av genetiskt modifierade växter. Även om det finns möjlighet för svenska forskare och företag att bedriva fältförsök i Sverige finns idag i princip inga möjligheter att kommersialisera någon gröda eller träd förädlat med hjälp av genteknik.

En svensk potatis var godkänd för odling inom EU

Sedan utsättningsdirektivet trädde i kraft har endast en genetiskt modifierad gröda godkänts för odling inom EU, den svenskutvecklade potatisen Amflora. Ansökan lämnades in 1996 och potatisen godkändes under utsättningsdirektivet år 2010. Potatisen hade modifierats med antisense-teknik, vilket nedreglerade uttrycket av en av potatisens egna gener och resulterade i närmare hundra procent amylopektin-stärkelse.

Det motsvarar resultatet som fås när potatisstärkelse (som normalt är en blandning av amylos och amylopektin) stabiliseras kemiskt för att till exempel användas som förtjockningsmedel inom livsmedelsindustrin. Stärkelsen från den här potatisen behövde därmed inte genomgå kemisk bearbetning.

Potatisen odlades 2010 i Sverige, Tyskland och Tjeckien, och 2011 i Sverige och Tyskland. På grund av ett anfört procedurfel i godkännandeprocessen drogs godkännandet tillbaka 2013.

Flera svenska innovationer med genteknik och potatis

Svenska forskare har sedan dess tagit fram olika varianter av stärkelsepotatis, potatis med motståndskraft mot bladmögel, eller med lägre nivåer av det giftiga ämnet solanin, för att nämna några egenskaper. De här förädlingarna har gjorts med hjälp av CRISPR/Cas9 eller med cisgenes, där resistensgener flyttats över från en nära släkting till den potatis som förädlas.

Forskningen bedrivs både inom universiteten och vid företaget SolEdits som specialiserat sig på förädling av potatis med hjälp av genomredigering.

I nuläget finns dock inte möjlighet att få godkännande för dessa för kommersiell odling inom EU. Riktad mutagenes, med till exempel CRISPR/Cas9 eller cisgenes är inte grund för undantag från GMO-lagstiftningen. Det slogs fast av EU-domstolen 2018, som anförde att sådana tekniker inte hade en historia av säker användning, till skillnad från slumpmässig mutagenes med strålning eller kemikalier.

I och med kravet på spårning, och svårigheten att utveckla robusta tekniker för att kunna detektera enstaka punktmutationer i genomet, kan genomredigerade organismer inte godkännas.

Med förslaget på en ny förordning för växter förädlade med vissa nya genomiska tekniker som preliminärt godkändes av både ministerråd och Europaparlament i december 2025 ändras detta. Växter som fått genetiska förändringar som också skulle ha kunnat uppkomma via konventionell förädling eller spontant ska med den förordningen i princip behandlas som konventionellt förädlade och inte längre regleras enligt GMO-lagstiftningen.

Gentekniknämnden välkomnar en lagändring

Gentekniknämnden menar att det är viktigt att regleringen kring genetiskt modifierade organismer är vetenskapligt underbyggd och proportionerlig mot den risk som kan föreligga. Detta för att säkra miljön och människors och djurs hälsa utan att medföra onödiga hinder för forskning, utveckling och möjligheter för små och medelstora företag att använda genteknik för att bidra till livsmedelsförsörjning, medicinska innovationer, samhällsbyggande och omställning.

Genetiskt modifierade växter har odlats kommersiellt i drygt trettio år på stora arealer i världen. Slutsatsen från de senaste decenniernas forskning och erfarenheter är att tekniken och det faktum att växterna är genetiskt modifierade inte i sig medför risker för hälsa och miljö. Det är inte tekniken som medför en risk, utan den egenskap en växt, och produkter från den har, oavsett hur växten erhållit egenskapen.

För en teknikneutral lagstiftning

Gentekniknämnden har därför under flera år förordat att reglering av genetiskt modifierade organismer, till skillnad från idag, bör ha fokus på produktens egenskaper snarare än på tekniken med vilken de modifierats.

En sådan fokusändring skulle medföra att risker för hälsa och miljö minimeras samtidigt som lagstiftningen skulle få en ökad framtidssäkring och gynna teknikutveckling och innovation. Den förordning för växter förädlade med nya genomiska tekniker som Europaparlamentet och ministerrådet nyligen preliminärt kommit överens om är ett steg i den riktningen.

Gentekniknämnden välkomnar därför förslaget om en ny förordning som lyfter ut växter som förädlats med vissa nya genomiska tekniker från GMO-lagstiftningen. Med en förenklad godkännandeprocess av sådana växter får svensk och europeisk växtforskning och förädling incitament till fortsatt utveckling, nya forskningsinsikter och innovationer.

I slutet av 2025 lade kommissionen även fram förslag på regellättnader inom utsättningsdirektivet för genetiskt modifierade mikroorganismer, relaterat till lagstiftningsförslaget Biotech Act. Gentekniknämnden noterar att kommissionens motiveringar till de föreslagna ändringarna väl överensstämmer med hur nämnden länge förordat att reglingen kring genetiskt modifierade organismer bör justeras.