Prime-redigering prövas i människor för första gången och korrigerar mutation bakom immunbrist

Varje år föds ungefär ett barn i Sverige med en ärftlig immunbrist som heter kronisk granulomatös sjukdom (CGD). Den medför en känslighet för vissa bakterie- och svampinfektioner och kan även leda till inflammationer i inre organ.

Mutationer i flera gener som alla kodar för proteiner i enzymkomplexet NADPH-oxidas kan resultera i sjukdomen. Inne i fagocyter, de immunceller som ”äter upp” smittämnen, behövs NADPH-oxidas för att tillverka syreradikaler som dödar smittämnet. Mutationerna som orsakar CGD leder till att NADPH-oxidas och därmed en viktig försvarslinje mot bakterier och patogena svampar saknas.

Den vanligaste mutationen hos personer med CGD är en deletion i genen NCF1. I en studie från 2025 har en grupp forskare lyckats korrigerat mutationen med tekniken prime-redigering. Hittills har bara en patient behandlats och det är första gången tekniken används i människor. Tekniken baseras på CRISPR/Cas9 men Cas9 klipper bara upp den ena DNA-strängen och har ett förlängt guide-RNA som fungerar som en mall för lagningen. Det ger en möjlighet att styra vad den sjukdomsorsakande mutationen ska ändras till.

I behandlingen isolerades i ett första steg blodbildande stamceller från patienten. Cellerna redigerades i ett laboratorium innan de återfördes till patienten som behandling. Patienten upplevde ett antal mildare biverkningar men samtliga härrörde från den process då stamceller återförs och inte själva behandlingen i sig.

Forskarna mätte andelen av en viss immuncell (neutrofiler) som hade aktivt NADPH-oxidas före och efter behandlingen och kunde se hur den hade ökat från noll till sextiosex procent en månad efter behandlingstillfället. Under 2026 kommer fler patienter få behandlingen.