mRNA-teknik kan revolutionera CAR-T-cellterapier
En metod där mRNA-teknik används för att förvandla patientens T-celler till CAR-T-celler in vivo (direkt i kroppen), presenterades under 2025 i Science. Den här metoden skulle kunna vara ett sätt att göra behandlingen billigare och snabbare och därmed mer tillgänglig.
Ingen genetisk modifiering
Under Covid-19-pandemin fick mRNA-tekniken sitt stora genombrott då den användes i de första vaccinerna mot sars-cov2-viruset. Med ett mRNA-vaccin förses den vaccinerades celler med instruktioner om hur ett virusprotein tillverkas. Cellerna börjar då tillverka virusproteiner som immunförsvaret lär sig att känna igen.
När mRNA-teknik används i en CAR-T-cellterapi så instrueras cellerna i stället att tillverka en CAR. Skillnaden från traditionella CAR-T-cellterapier är alltså att ett mRNA, och inte en gen, förs in i T-celler. Det innebär att patientens eget DNA inte modifieras.
Försöken att implementera mRNA-teknik för att ta fram CAR-T-celler har hittills bara prövats på möss men med lovande resultat. Forskarna kunde se hur T-celler i flera organ uttryckte CAR och när behandlingen gavs i olika doser till möss med cancer så minskade tumörerna. Vid den högsta dosen försvann cancern nästan helt på tre dagar.
Slår ut B-celler som driver sjukdom
Forskarna kunde också konstatera att behandlingsstrategin skulle kunna fungera väl även mot autoimmuna sjukdomar. Ett sätt att behandla autoimmuna sjukdomar är att eliminera alla B-celler som är den celltyp som driver sjukdomen. Det fungerar som en omstart för immunförsvaret och nya B-celler kan bildas.
Försök med mRNA-baserad CAR-T har gjorts i apor och resulterade i att antalet B-celler minskade kraftigt. I och med att mRNA bryts ner ger det T-celler som bara tillfälligt uttrycker CAR mot B-celler. Det betyder att det finns en inbyggd broms som gör det möjligt för patienten att återuppbygga immunförsvaret igen. Sju veckor efter behandlingen var antalet B-celler tillbaka på normala nivåer hos aporna.
Teknik som kan tillgängliggöra CAR-T
I ett nästa steg kommer behandlingsstrategin troligtvis prövas i människor. Om det fungerar lika bra som i möss eller apor kan det innebära att CAR-T-cellbehandlingar som baseras på mRNA-teknik kommer kunna ges till fler patienter i framtiden.
Det beror dels på att mRNA-teknik är ett mycket billigare och enklare alternativ till genetisk modifiering och att andra än de mest avancerade sjukhusen kan erbjuda behandlingen. Strategin att ge behandlingen med en enda injektion (in vivo) gör också att man vinner tid, och patienten kan behandlas snabbare.
Referenser
- Hunter, T. L. et al. (2025) In vivo CAR T cell generation to treat cancer and autoimmune disease. Science 388, 1311–1317 (Vetenskaplig artikel på science.org).