Global policy för användning av syntetisk biologi i naturvårdsarbete

Internationella naturvårdsunionen (IUCN) arbetar för naturskydd, hållbar utveckling och biologisk mångfald, och samlar över tusen medlems-organisationer. Under hösten 2025 anordnade IUCN en världskongress där en global policy för syntetisk biologi i relation till naturbevarande antogs.

En vidareutveckling av bioteknik

Syntetisk biologi ska i det här sammanhanget förstås i en vid mening. IUCN följer den beskrivning som konventionen för biologisk mångfald (CBD) använder. Det vill säga att syntetisk biologi är en vidareutveckling av modern bioteknik som kombinerar vetenskap, teknik och ingenjörskonst för att underlätta och påskynda förståelsen, designen, omskapandet, tillverkningen och modifieringen av genetiskt material, levande organismer och biologiska system.

Syntetisk biologi skulle inom naturvården kunna användas i arbetet med att introducera ökad genetisk diversitet hos hotade arter och på så sätt öka deras förmåga till anpassning. Syntetisk biologi skulle också kunna användas för att designa mikroorganismer som bryter ner föroreningar eller återställer mark och vattendrag, eller för att bekämpa invasiva arter. Möjligheterna är många men även de potentiella riskerna.

Policy i stället för moratorium

Förslaget om en policy för användande av syntetisk biologi i naturmiljö ställdes mot ett förslag om ett moratorium för utsläppande av genetiskt modifierade organismer i naturliga ekosystem. Förslaget om ett moratorium motiverades av farhågor för att genetiskt modifierade organismer i naturen skulle kunna orsaka irreversibla och oförutsägbara effekter på arter, populationer och hela ekosystem. Detta menade man i sammanhanget att det idag inte på ett tillförlitligt sätt går att förutse eller kontrollera hur sådana organismer kommer att interagera med andra arter och processer i naturen.

De som förordade ett moratorium menade också att dagens biosäkerhetsreglering, Cartagena-protokollet och nationella regelverk, primärt är utformade för genetiskt modifierade grödor och djur i kontrollerade miljöer, och därmed otillräckliga för att hantera de risker det kan medföra att introducera genetiskt modifierade vilda arter i öppna naturmiljöer.

Moratoriet skulle kunna ge tid för en bredare etisk och samhällelig dialog kring de här frågorna. Vid en omröstning vid den globala IUCN-kongressen vann, efter omfattande diskussioner och debatter, förslaget om en policy över förslaget om ett moratorium med en knapp majoritet.

En inkluderande process

Policyn hade tagits fram i en inkluderande konsultationsprocess som pågått inom IUCN under flera år, där en grupp som representerade femton olika medlemsorganisationer, både civila och statliga, från olika länder deltog i ett första steg. De genomgick en intensiv utbildning i ämnet innan de tillsammans tog fram åttio kortfattade rekommendationer för IUCN:s policy. Därefter gavs alla IUCN:s medlemmar tillfälle att göra inspel och riktade konsultationer hölls med organisationer och kommittéer för bland annat naturvård och för urbefolkningars rättigheter. Representanter från CBD deltog som observatörer av processen.

Bör bedömas från fall till fall

Syftet med den antagna policyn är att ge ett ramverk för avgöranden om att använda tillämpningar av syntetisk biologi i miljön från fall till fall. Den ska inte tolkas som att IUCN stödjer eller motsätter sig användningen av syntetisk biologi, och inte heller som att policyn ersätter pågående eller framtida arbete för att motverka förlust av biodiversitet. Policyn pekar både på potentiella möjligheter, som återställande av genetisk mångfald eller hantering av invasiva arter, och betydande risker, som oavsiktliga ekologiska effekter.

Evidensbaserat beslutsfattande

I policyn betonas vikten av ett ansvarsfullt, evidensbaserat beslutsfattande, där etiska överväganden och transparent styrning är centralt. Den etablerar riktlinjer för att vägleda hur, när och under vilka förhållanden tillämpningar av syntetisk biologi kan godkännas och införas. Den uppmanar också till att tillhandahålla tillgänglig utbildning och teknisk expertis för att stödja samhällets engagemang och förståelse, men även implementering, övervakning och konsekvensbedömningar.

Policyn utgör nu en gemensam bas inför ett polariserande ämne som under en längre tid väckt debatt, där några varit positiva, några helt emot men de flesta osäkra eller obeslutsamma kring användningen av syntetisk biologi i naturvårdsarbete. IUCN uppmanar alla parter till CBD att ta policyn i beaktande i frågor om att använda syntetisk biologi i arbetet med att bevara naturen.