Stora risker med spegelvända livsformer
Våra höger- och vänsterhänder är som spegelbilder av varandra. Lika men ändå olika; en vänsterhandske passar inte en högerhand. På samma sätt är det med många av de molekyler som bygger upp våra och alla andra livsformers celler. DNA består av en dubbelspiral som alltid vrider sig åt höger, och proteiner är uppbyggda av aminosyrors vänsterform.
Molekyler kan ha två spegelformer
Den franske kemisten Pasteur insåg redan i mitten av 1800-talet att molekyler kan ha två spegelformer som inte är utbytbara. Spegelformerna kan ha olika funktioner och man talar då om kirala egenskaper. Till exempel berodde neurosedynskanadalen på att medicinen som användes som sömnmedel av många gravida kvinnor bestod av den verksamma molekylen, men även dess spegelform som orsakade fosterskador.
Precis som i analogin med handen och handsken interagerar molekyler med varandra på så sätt att det ofta är avgörande om de är i sin höger eller vänsterform. Om båda molekylerna som ska interagera byter spegelform fungerar interaktionen igen. Teoretisk skulle därför en cell, till exempel en bakterie, där alla molekyler är spegelvända kunna fungera och leva.
Forskare rekommenderar moratorium
Under ett antal år har forskare haft tanken på att skapa en spegelvänd livsform, kallad mirror life på engelska. Sådan forskning har också fått stora forskningsanslag. En spegelvänd livsform ligger dock ännu långt bort, forskarna tror att det skulle kunna vara uppnåeligt med en spegelvänd bakterie inom tio till trettio år.
En förutsättning är att man kan sätta ihop en helt syntetisk bakterie, med normalt vända molekyler. Idag har man lyckats ge en bakterie ett helt syntetiskt genom, men man är långt ifrån att kunna syntetisera och sätta ihop alla andra molekyler som krävs i en cell, till exempel de som bildar cellens membran eller sköter proteinsyntesen.
Men, nu har forskare, varav flera fått finansiering för projekt som handlar om spegelvänt liv, slagit larm om att spegelvända livsformer skulle kunna innebära mycket stora risker. I den vetenskapliga tidskriften Science policyforum publicerade forskarna en artikel som pekar på möjliga faror. De går i artikeln så långt att de rekommenderar att man inte ägnar sig åt forskning som kan leda till utvecklingen av en spegelvänd bakterie.
Möjliga risker utredda i detalj
Forskarna publicerade också en omfattande teknisk rapport där de potentiella riskerna utreddes i detalj. Det man bland annat befarar är att en spegelvänd bakterie inte skulle kännas igen och bekämpas av människors eller andra organismers försvarssystem. En sådan bakterie skulle inte heller vara mottaglig för de flesta antibiotika vi har idag. Det skulle kunna ge mycket allvarliga konsekvenser både för människors och djurs hälsa och för miljön.
I och med att andra organismer inte skulle kunna bryta ner och tillgodogöra sig den här typen av bakterie befarar man att den skulle bli invasiv i miljön och därmed riskera att påverka hela ekosystem.
I artikeln uppmanar forskarna till en fortsatt diskussion, till exempel om vi alls bör finansiera forskning om spegelvänt liv och var gränsen bör gå för vad man kan få forska på. Under 2025 har möten hållits där sådana frågor diskuterats och det har publicerats studier som med hjälp av datormodeller försöker analysera potentiella konsekvenser av spegelvänt liv. Forskarkåren är långt ifrån enig om hur stora riskerna är och var röda linjer, om några, bör dras.
Referenser
- Adamala, K. et al. (2024) Technical Report on Mirror Bacteria: Feasibility and Risks. (Rapport på purl.stanford.edu)
- Katarzyna, P. et al. (2024) Confronting risks of mirror life. Science. 386, 1351-1353 (Artikel på science.org).