Bioteknik, mikroorganismer och syntetisk biologi

Inom bioteknikindustrin används ofta mikroorganismer, som bakterier eller jästsvampar, för en mängd olika ändamål. Mikroorganismerna kan modifieras genetiskt för att tillverka olika molekyler för användning bland annat i livsmedel eller läkemedel. Ofta är det här sättet att framställa de önskade ämnena ett bättre alternativ än att rena fram dem från någon växt eller ett djurorgan, där det finns risk för kontaminering av andra substanser eller smittämnen.

Traditionellt har en eller ett fåtal gener från någon annan organism tillförts mikroorganismens genom via transgenteknik. Med olika tekniker för genomredigering kan också mikroorganismernas befintliga gener stängas av eller deras aktivitet förändrats. Idag kombineras inte sällan transgenteknik med genomredigering för att göra det möjligt att med precision styra syntesen av något särskilt ämne.

Än mer komplexa förändringar kan göras om man bygger det biologiska systemet från grunden. Ett ingenjörsmässigt förfarande för att designa, bygga och testa biologiska system kallas för syntetisk biolog och har växt fram som forskningsområde efter millennieskiftet parallellt med artificiell intelligens (AI), snabba sekvenseringstekniker, och metoder för att syntetisera DNA.

Syntetisk biologi ger stora möjligheter att förfina och utveckla helt nya molekyler för oändligt många ändamål, men innebär också potentiella risker. Biosäkerhets- och bioskyddsrisker, både oavsiktliga och via illvillig användning av tekniken behöver bevakas.