RNA-sprej för växtskydd påverkar inte icke-målorganismer

Ett nytt sätt att bekämpa växtsjukdomar har utvecklats som bygger på att gener tystas hos växtskadegörare med hjälp av en RNA-sprej. Det fungerar via RNA-interferens (RNAi) och tystar specifikt de gener i skadegöraren som krävs för att den ska kunna attackera växten.

Behandling med RNA räknas inte som genetisk modifiering, i och med att det inte ger förändringar i DNA. Det måste lik väl vara säkert att använda och inte ge några oönskade effekter. Forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och James Hutton Institute har nu i labbstudier visat att en RNA-sprej mot svampen Fusarium inte ger negativ påverkan på andra mikroorganismer som lever på växterna än den svamp som är målet med bekämpningen. Nästa steg är fältförsök för att analysera effekter i större skala.

Fusarium infekterar stråsäd och kan kraftigt påverka avkastningen. Angrepp kan också ge upphov till svampgifter som kan vara skadliga för människor och djur som får i sig det. I vanliga fall bekämpas Fusarium med fungicider. Att RNA-sprejen nu visat sig vara specifik och inte ge påverkan på andra organismer är ett viktigt resultat, i och med att det kan bana väg för RNA-sprej som växtskyddsbehandling vilket vore betydligt mer miljövänligt än konventionell besprutning med bekämpningsmedel.