Den 17 juni 2026 röstade Europaparlamentet som sista steg i en långdragen lagstiftningsprocess igenom en ny förordning för växter förädlade med vissa nya genomiska tekniker (NGT). Förordningen innebär att växter som via NGT-förädling fått genetiska förändringar som också kunde ha uppkommit spontant eller via konventionell förädling inte längre ska regleras som genetiskt modifierade organismer (GMO). Förordningen kommer att börja gälla sommaren 2028.
Syftet med den nya förordningen är att anpassa EU:s regler till de senaste årtiondenas utveckling av tekniker, som CRISPR och andra tekniker för genomredigering, med potential att avsevärt effektivisera förädling av växter.
Växtförädling är grundläggande för att ta fram grödor och andra växter som är bättre anpassade till klimatförändringar, mer motståndskraftiga mot sjukdomar och som på andra sätt bidrar till en ökad hållbarhet och livsmedelssäkerhet.
NGT1-växter ska behandlas som konventionellt förädlade
Enligt förordningen ska växter som via användning av NGT fått genetiska förändringar som också skulle ha kunnat uppstått spontant eller via konventionell förädling inte regleras enligt GMO-lagstiftningen. Kriterier för vilka genetiska förändringar som inkluderas är till exempel att växten inte har fått fler än 20 nya genetiska förändringar per genomuppsättning.
En växt måste verifieras som NGT1 innan fältförsök får bedrivas eller innan den får komma ut på marknaden. Inför fältförsök är det nationella myndigheter, som Jordbruksverket, som utreder och beslutar. Ett sådant beslut gäller sedan också vid en eventuell kommersialisering. För en växt eller produkt som ska verifieras som NGT1 för att direkt komma ut på marknaden ska utvärdering och beslut fattas på EU-nivå.
Uppfyller växten kriterierna och verifieras som NGT1 så ska den i princip behandlas som en konventionellt förädlad växt, utan krav på riskbedömning. NGT1-växter behöver inte märkas, men ges ett id-nummer och listas i ett offentligt register. För utsäde, som frön och till exempel sättpotatis, ska det framgå att de är NGT1.
En växt kan inte verifieras som NGT1 om den fått egenskaperna tolerans mot ogräsmedel eller om den bildar ämnen som är kända bekämpningsmedel mot insekter.
En NGT1-växt ska lyda under samma regler som en konventionellt förädlad växt, till exempel i sortgodkännanden. Om växten skulle ha signifikant ändrad näringsinnehåll eller metabolism ska den riskbedömas under regleringen för ”novel foods”.
Om NGT1-växter kan vara kompatibla med principer för ekologisk odling kräver vidare överväganden, och sådana växter ska därför inte i nuläget tillåtas inom ekoodling.
NGT2-växter ska fortsatt regleras som GMO
En NGT2-växt har fått mer komplexa förändringar via NGT-förädling och kan därför inte jämföras med en konventionellt förädlad. Den ska även fortsättningsvis riskbedömas och hanteras som en genetiskt modifierad växt i enlighet med dagens GMO-lagstiftning.
Eftersom NGT2-förädling kan ge en stor spridning i vad som är genetiskt förändrat och vilka nya egenskaper växten fått kan också kraven på information inför riskbedömningen, liksom metoder i riskbedömningen komma att behöva anpassas från fall till fall och i linje med vetenskaplig och teknisk utveckling.
Det innebär också krav på märkning. Växten får också märkas med den eller de egenskaper den förädlats med NGT för att få, men samtliga egenskaper måste då anges.
Medlemsstater inom EU får behålla rätten att säga nej till odling av NGT2-växter på sitt territorium, på samma sätt som man idag har rätt att neka annan GMO-odling. Man får också införa relevanta åtgärder för att underlätta samexistens mellan NGT2 och konventionellt eller ekologiskt odlade växter.
Patent ska offentliggöras
Eventuella patent på en NGT1-växt ska offentliggöras liksom information om licensvillkor och liknande, för att understödja en bred tillgång till olika växtsorter för förädlare och lantbrukare samtidigt som innovation och forskning stimuleras genom bibehållen möjlighet för innovationsskydd.
En expertgrupp ska tillsättas som har i uppgift att följa hur patent påverkar tillgång till frö och hur det påverkar innovation på området. Inom ett år från det att förordningen trätt i kraft ska EU-kommissionen publicera en studie om den påverkan som patent har haft, och följa upp med eventuell ny lagstiftning på området.
Vad händer nu?
Tjugo dagar efter det att förordningen formellt publicerats igenom träder den i kraft. Under de följande två åren ska ytterligare delar av lagstiftningen komma på plats, liksom föreskrifter och processer för ansökningar och godkännanden. Den nya förordningen för växter förädlade med NGT kommer därmed börja gälla sommaren 2028.
/Annelie Carlsbecker, 2026-06-17
Pressmeddelande med länkar: New genomic techniques for plants to boost innovation in sustainable agriculture | News | European Parliament