Fakta
Stäng av ordförklaringar

Genterapins historia

Idén om genterapier föddes redan på 1970-talet, men det är först under det senaste decenniet som genterapier börjat nå fram till patienter.

Sammanfattning

Genterapi är en avancerad form av läkemedel som används för att behandla genetiska sjukdomar. Vid den hittills vanligast formen av genterapi förs en ny fungerande gen in i patientens celler för att kompensera för en muterad gen som orsakar sjukdom. Vägen fram till säkra och effektiva genterapier har varit lång och kantats av bakslag såväl som viktiga lärdomar. Idag utvecklas genterapier i snabb takt inte minst tack vare nyare gentekniker som CRISPR/Cas9.

Vid den vanligaste formen av genterapi förs en funktionell gen in i en patients genom och kompenserar för en gen som orsakar sjukdom. Bild från Depositphotos.

1970- och 1980-talen: idén om genterapi föds

Redan 1971 visade forskare för första gången att DNA kan injiceras i celler och där kompensera för en brist i cellen. Experimentet gjordes inte i en levande människa utan in vitro, det vill säga med celler som odlats i laboratorium.

Året därefter, 1972, myntades termen genterapi för första gången i en artikel i det vetenskapliga tidskriften Science och en förhoppning föddes om att man i framtiden skulle kunna bota i stort sett alla genetiska sjukdomar med genterapi.

Kloning av gener och virusvektorer

Ett viktigt steg i utvecklingen av genterapier var att forskare under 70-talet lärde sig att klona (kopiera) gener.

På 80-talet upptäckte forskare att virus kan användas som bärare för att transportera gener in i celler, och vidare in i cellkärnan. Med genteknik kunde virusen göras ofarliga så att de fungerar som transportörer utan att orsaka sjukdom. Dessa så kallade virusvektorer utvecklades successivt för att bli säkrare och mer effektiva.

Samtidigt visade forskare att nya gener kunde föras in i bakterier, växter och djur för att förändra deras egenskaper, vilket väckte stora förhoppningar om genteknikens möjligheter.

Virusvektorer är genetiskt modifierade virus som används för att transportera in DNA i celler. Illustration Gunilla Elam.

Första gången celler modifierade med virusvektorer prövas

År 1989 gjordes den första genöverföringen till människa, med det var ännu inte en genterapi. Syftet var att märka en typ av celler, så kallade tumörinfiltrerande lymfocyter (TIL), med en markör-gen. På så sätt skulle man kunna spåra cellerna i kroppen efter att ha använts som behandling. Studien visade att genetiskt modifierade cellerna kunde användas utan att skada patienterna.

I Sverige genomfördes den första genöverföringen år 1995 på Huddinge sjukhus, även då för att märka och spåra celler.

1990-talet: succé och katastrof när genterapier prövas

År 1990 behandlades den första patienten med genterapi. Patienten hade den allvarliga immunbristsjukdomen ADA-SCID som orsakas av mutationer i ADA-genen. Med genterapin fick patienten en ny fungerande ADA-gen vilket förbättrade immunförsvaret. Effekten var dock tillfällig, men några år senare utvecklade forskarna metoden så att behandlingen gav ett mer långvarigt resultat.

I Sverige gavs den första genterapin 1998 till sju patienter med hjärt- och kärlsjukdom. Behandlingen byggde på att en ny gen fördes in i celler med hjälp av en plasmid och injicerades sedan till hjärtmuskeln. Forskarna bedömde att behandlingen var säker och kunde mildra symtom.

Dödsfall lägger sordin på forskningen

Under 1990-talet utvecklades nya virusvektorer, bland annat från adenovirus och lentivirus. År 1999 drabbades forskningsfältet av ett stort bakslag när en ung patient avled till följd av en genterapi. Dödsorsaken var en kraftig immunologisk reaktion mot den virusvektor som användes.

Efter dödsfallet startade en debatt om riskerna med genterapi och berörda myndigheter blev mer restriktiva med att utfärda tillstånd för kliniska prövningar. De forskare som arbetade vidare med att utveckla genterapier fokuserade nu i mångt och mycket på att utveckla säkrare virusvektorer.

2000-talet: fler bakslag och lärdomar

År 2000 kom det stora genombrottet för genterapi. Patienter med den ärftliga immunbristsjukdomen SCID-X1 fick ett fungerande immunförsvar efter behandlingen. Resultaten visade att behandlingen kunde ge en långvarig effekt, vilket stärkte tron på genterapi som en möjlig botande behandling för vissa genetiska sjukdomar.

Studien ansågs länge vara den succé som forskningsfältet väntat på, men historien fick skrivas om några år senare. En uppföljningskontroll visade att två av tio patienter hade utvecklat cancer. Orsaken var att virusvektorn integrerats i genomet på ett sätt som aktiverade gener kopplade till okontrollerad celldelning. Händelsen underströk behovet av säkrare genterapier.

I början av 2000-talet godkändes världens första genterapi i Kina. Behandlingen bestod av ett så kallat onkolytiskt virus, ett genetiskt modifierat virus som angriper och dödar cancerceller. Trots användning i Kina kom terapin aldrig att godkännas i andra delar av världen.

2010-talet: genterapier når den europeiska marknaden

Det dröjde till 2012 innan den första genterapin godkändes i Europa. Behandlingen, Glybera, utvecklades för en mycket ovanlig ärftlig sjukdom men drogs tillbaka efter några år eftersom få patienter använde den. Före 2020 hade ytterligare sex genterapier godkänts av Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA).

I USA dröjde det till 2017 innan den första genterapin godkännas. Luxturna är utvecklad för behandling av ögonsjukdomen retinaldystrofi, är godkänd inom EU och används i Sverige.

CAR-T för att behandla cancer

År 2012 prövades CAR-T-cellterapi (CAR-T) för första gången. Behandlingen en form av kombinerad immun- och genterapi där T-celler (en typ av immunceller) modifieras genetiskt med en ny yt-receptor. Receptorn heter CAR (chimär antigenreceptor) och är gör att T-cellerna mer effektivt känner igen och angriper cancerceller.

År 2015 blev Akademiska sjukhuset i Uppsala först i Europa med att ge CAR-T till patienter inom ramen för en klinisk studie. Tre år senare godkändes den första CAR-T i Europa.

Vid en CAR-T-cellterapi modifieras T-celler med en ny receptor (CAR) och ges som behandling. Illustration Gunilla Elam.

2020-talet: antalet godkända genterapier ökar

Mer än 50 år sedan de första tankarna om genterapi formulerades har tekniken till stor del börjat infria de tidiga förhoppningarna. Antalet godkända genterapier ökar samtidigt som ett stort antal genterapier prövas i kliniska prövningar världen över.

Länge låg fokuset på att ta fram genterapier för monogena sjukdomar. I dag utvecklas även avancerade behandlingar som CAR-T-cellterapi för olika former av cancer och autoimmuna sjukdomar.

Med den snabba utvecklingen av gentekniker som till exempel CRISPR/Cas9 har fältet breddats ännu mer. År 2024 godkändes den första CRISPR-baserade genterapin i Europa. Till skillnad från traditionell genterapi, där en ny gen tillförs, gör CRISPR det möjligt att förändra patientens befintliga DNA genom så kallad genredigering. Tekniken skapar nya möjligheter att behandla sjukdomar genom att korrigera eller stänga av sjukdomsorsakande gener.

Referenser

Mer inom samma ämne