Filmen från seminariet öppnas i nytt fönster.
Om seminariet
Den 3 december 2025 ordnade Gentekniknämnden en kunskapsfrukost på temat syntetisk biologi. Inom den syntetiska biologin designas organismer och molekyler med helt nya egenskaper och ämnet lyfts fram, ofta kopplat med artificiell intelligens, som ett strategiskt viktigt forskningsområde.
Syntetisk biologi har stor potential att bidra med innovativa lösningar på samhällsproblem inom många olika områden, som utveckling av nya mediciner eller biobränslen. Samtidigt finns farhågor om att oförsiktig eller illvillig användning av tekniken skulle kunna ge svåra konsekvenser.
Hur långt har forskningen kommit? Kan risker bedömas på ett säkert och balanserat sätt med nuvarande lagar och regler? Är vi som samhälle väl rustat för de satsningar som sker på området syntetisk biologi? De här frågorna diskuterades under seminariet som modererades av Cissi Askwall.
Deltagare i programmet
Annelie Carlsbecker, kansliansvarig Gentekniknämnden.
Karin Stensjö, universitetslektor, Uppsala universitet, som berättar om sin forskning som använder syntetisk biologi kopplat till AI
Isa Beskow, doktorand, Uppsala universitet, om sina upplevelser av iGEM, en internationell tävling i syntetisk biologi
Katarina Eskils, senior handläggar Arbetsmiljöverket, som är den myndighet som ansvarar för innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer
Inkeri Ahonen, handläggare, Naturvårdsverket, som är nationell fokalpunkt för konventionen för biologisk mångfald och Cartagenaprotokollet
Sven-Ove Hansson, professor i filosofi, Kungliga tekniska högskolan, samt etikexpert och ersättare i Gentekniknämnden