För första gången har forskare visat att RNA-redigering kan fungera som medicinsk behandling. Med RNA-redigering kan en mutation som orsakar sjukdom korrigeras utan att den genetiska koden (DNA) påverkas.
Ett USA-baserat företag är först med att pröva RNA-redigering som behandlingsform på människor. Den genetiska sjukdom som behandlingen utvecklats för är alfa-1 antitrypsin-brist (AAT-brist).
AAT är ett protein som tillverkas i levern och transporteras med blodet till lungorna där det har en skyddande effekt. En person med AAT-brist riskerar att drabbas av lungemfysem eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).
AAT-brist orsakas av mutationer i den gen som ger upphov till proteinet AAT. Med den nya experimentella behandlingen som prövats är siktet inställt på den mutation som leder till svår ATT-brist.
Behandlingsstrategin är att korrigera mutationen, men inte på DNA-nivå utan i det budbärar-RNA som AAT-genen ger upphov till. När det korrigerade budbärar-RNA:t når fram till cellens proteinfabriker lämnar det instruktioner om hur ett funktionellt AAT ska tillverkas, trots att genen fortfarande är defekt.
Den metod för RNA-redigering som använts kallas förkortat ADAR och kommer från engelskans adenosine deaminase acting on RNA. ADAE är en grupp enzymer som redigerar adenin (A) till inosin (I). Enzymet som används guidas rätt av ett annat RNA som binder komplementärt till budbärar-RNA:t och redigerar det.
Två patienter med svår AAT-brist har mottagit behandlingen. Redan efter tre dagar kunde funktionellt AAT uppmätas i deras blod, och efter två veckor motsvarade tillverkningen av funktionellt AAT 60 procent av en frisk persons. Vid cirka 50 procent är mängden ATT tillräcklig för att symtom inte ska uppstå.
Studien är viktig eftersom den är den första prövningen i sitt slag som visar att RNA-redigering fungerar och ger en positiv behandlingseffekt. Ett trettiotal liknande studier pågår men har inte kommit lika långt.
RNA-redigering har flera lovande egenskaper som gör att det kan passa särskilt bra som medicinsk behandling. Till skillnad från DNA-redigering som görs med tekniker som till exempel CRISPR/Cas9, är en förändring på RNA-nivå inte bestående och den kan inte heller vara ärftlig. Det gör RNA-redigering enklare att hantera sett ur ett etiskt perspektiv.
Att effekten inte förväntas bestå kan vara till nackdel vid en kronisk sjukdom eftersom behandlingen förmodligen måste upprepas. RNA-redigering kan på sikt också bli mycket användbart när man önskar uppnå just en kortvarig eller övergående effekt, till exempel vid akut smärta, inflammation eller infektion.
/Mia Olsson 2024-10-22
Källor:
Wave Clinical Trial Shows First Successful RNA Editing in Humans (genengnews.com)
