Om nämnden

En rådgivande myndighet med fokus på etik

Gentekniknämnden är en statlig myndighet som inrättades 1994. Nämnden har till uppgift att via rådgivande verksamhet främja en etiskt försvarbar och säker användning av gentekniken så att människors och djurs hälsa och miljön skyddas.

Det sker främst via yttranden till regeringen och myndigheter.

Gentekniknämndens yttranden.

Nämndens arbete guidas av de riktlinjer för etiska bedömningar nämnden tagit fram.

Gentekniknämndens etikvägledning (pdf).

Nämndens verksamhet regleras i lagstiftningen genom:

Med uppdrag att sprida kunskap

Gentekniknämnden har även till uppgift att sprida kunskap om utvecklingen inom genteknikområdet.

Det sker främst via framställning av den årliga rapporten Genteknikens utveckling och den information som finns samlat på sidorna under fliken Faktaområden och Forskningsnytt.

Nämndens kanslipersonal ger också föreläsningar och anordnar seminarium och konferenser om aktuella aspekter av genteknik. 

Riksdagsledamöter och experter sammanträder

Nämnden består av 15 ordinarie ledamöter med personliga ersättare, samt ordförande och vice ordförande. Dessa utses av regeringen och sitter på fyra år. Åtta är riksdagsledamöter, en från varje riksdagsparti.

Sju ledamöter är forskare från olika universitet med expertkunskaper inom olika områden, som etik, ekologi, djurvälfärd, medicin, växtbiologi och molekylärbiologi.

Nämndens ordförande och vice ordförande är jurister med domarkompetens.

Nämnden sammanträder ca nio gånger per år i riksdagshusets lokaler. Årets datum finns listat på sidan Sammanträden 2025.

Mer information om vilka som sitter i nämnden finns på sidan Ledamöter och ersättare.

Vetenskapsrådet är värdmyndighet

Sedan den 1 september 2019 är Vetenskapsrådet värdmyndighet för Gentekniknämnden

Vetenskapsrådet har två anställda som arbetar för Gentekniknämndens kansli. Båda anställda är forskarutbildade biologer med expertkunskap inom genetik och molekylärbiologi, och presenteras mer utförligt på sidan Redaktörer.