Nobelpriset i fysiologi eller medicin går i år, 2024, till Victor Ambros och Gary Ruvkun för deras upptäckt av mikro-RNA (miRNA) och hur miRNA reglerar uttryck av gener.
MiRNA utgör ett icke-kodande RNA i cellen. En miRNA-gen läses på precis på samma sätt som för protein-kodande gener, men i stället för att läsas av och ge upphov till protein processas RNA:t. Det ger upphov till ett litet RNA om ca 22 nukleotider, ett mikro-RNA. Vi människor har tusentals olika miRNA-gener och tusentals olika miRNA. MiRNA är viktiga också hos andra djur men även hos växter och andra multicellulära organismer.
MiRNA fungerar genom att de finjusterar genuttryck. Det gör de genom att de basparar med specifika mRNA. Det leder i sin tur till att mRNA:t antingen inte kan läsas av eller till att det bryts ner. Slutresultatet är att inget protein bildas från det mRNA:t. Regleringen av genuttryck är alltså i ett senare steg än genavläsningen, transkriptionen. Man kallar det miRNA-regleringen för post-transkriptionell genreglering.
Eftersom miRNA bildas från organismens egna gener regleras genuttrycket av dessa på liknande sätt som för proteinkodande gener. Högt uttryck ger mycket miRNA i en cell – och det i sin tur leder till att de mRNA som miRNA binder till ger upphov till mindre mängd protein. Och vice versa. Olika celler i en organism kan ha olika uttrycksnivåer, både av miRNA och av proteinkodande gener. På så vis kan koncentrationerna av olika typer av proteiner justeras med stor precision och det leder till utveckling av celler med olika identitet och funktion.
Läs mer om miRNA och Nobelpristagarna här:
Pressmeddelande: Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2024 – NobelPrize.org
