Almen och asken är idag akut hotade av aggressiva svampsjukdomar. För att återfå livaktiga bestånd behövs almar och askar med motståndskraft mot de här sjukdomarna. I en statlig utredning föreslås finansiering för förädling för sjukdomsresistent alm och ask. Den föreslår också genetisk modifiering för att ge almarna motståndskraft, som en plan B om förädlingsstrategin inte skulle lyckas. Frågan är om lagstiftningen kring genetiskt modifierade organismer skulle tillåta att dessa träd sattes ut i naturen.
Den 16:e maj 2024 lades ett betänkande (SOU 24:35) fram av Utredningen om skogsträdsförädling för ökad motståndskraft som fokuserar på förädlingsprogram för alm och ask. Utredare var Staffan Eklöf, riksdagsledamot (SD) och ersättare i Gentekniknämnden, och sekreterare i utredningen var Sanna Black-Samuelsson, Skogsstyrelsen.
Alm och ask hotas av svampsjukdomar
Alm och ask är två ädellövträd i Sverige, djupt rotade i nordisk historia och mytologi. Världsträdet Yggdrasil var en ask och de första människorna, Ask och Embla, skapades av Oden ur en ask och en alm, enligt mytologin. Båda trädslagen har värdefull ved och är mäktiga träd som har planterats som vårdträd, i parker och alléer.
Nu hotas almen och asken av svampar som orsakar almsjuka och askskottsjuka. Almen och asken är båda rödlistade. Ett par hundra arter av insekter, svampar, mossor och lavar lever tätt knutna till almen respektive asken. Många av dem är också rödlistade och hela ekosystem är hotade med de döende almarna och askarna.
Förädling för motståndskraftiga almar och askar
För att återfå livaktiga bestånd av alm och ask behövs träd som kan stå emot svampsjukdomarna. På Gotland har sjuka träd systematiskt tagits ner och almsjukan har på så vis begränsats. Där finns därför ännu friska bestånd. De bestånden kan fungera som räddningsplanka både för almen om motståndskraftiga träd finns i den populationen, men också för de organismer som är knutna till almen. I utredningen föreslås därför åtgärder för att skydda de här bestånden.
Det föreslås också finansiering för förädlingsprogram för motståndskraftiga almar och askar. Det finns flera utmaningar med förädlingen. Det måste finnas träd som har motståndskraft, som kan användas för att korsas med känsliga träd. Förädling av träd är också utmanande på grund av trädens mycket långa livscykel och för att de är betydlig mindre utforskade än de grödor som förädling oftast fokuserar på.
Utredarna föreslår därför finansiering för att kartlägga arvsmassan hos alm och ask och analysera den genetiska variationen i olika populationer av träd. Det här är viktigt för att kunna koppla gener och genfunktioner till resistens, eller tvärtom ökad känslighet för svampen. Med sådan information kan genetiska markörer användas i förädlingen, snarare än att testa för egenskaper. Det sparar tid och resurser.
Förslag om genetisk modifiering av alm
Parallellt med förädling föreslår utredarna också att genetisk modifiering av alm påbörjas, för att ha en plan B om förädlingsarbetet inte lyckas. Det är ju inte säkert att det i dagens almar finns träd med starkt skydd mot almsjukesvampen som kan användas i förädlingsarbetet. Ett alternativ kan då vara att med hjälp av genteknik introducera resistensgener från andra arter i almen.
Den här metoden har tidigare prövats i USA där den amerikanska kastanjen nästan utrotats av en svampsjukdom. Med en resistensgen från en annan art har kastanjen fått motståndskraft (se Ekologisk restaurering med genmodifierade träd – Gentekniknämnden). Inga genetiskt modifierade kastanjer har dock planterats ut, men försöken visar att träd kan få motståndskraft med hjälp av genteknik.
En annan möjlighet är att med hjälp av gensaxen CRISPR/Cas slå ut gener i almen som gör den känslig för svampsjukdomen. Med den metoden behöver ingen ny gen från en annan art föras in i almen.
Kan genetiskt modifierade almar i naturen bli verklighet?
Alla genetiskt modifierade växter som planteras utanför växthus måste först ges tillstånd enligt EU-direktivet 2001/18/EG om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön (GMO-lagstiftningen). Ett sådant tillstånd skulle alltså krävas för att genetiskt modifierade almar en dag skulle kunna bidra till restaurering av almbeståndet i Sverige. Syftet med lagstiftningen är att skydda miljö och hälsa och den är framförallt riktad mot introduktion av genetiskt modifierade grödor på marknaden. Den ställer krav på bedömning av de risker som kan finnas att växten blir invasiv eller ger påverkan på djur och natur. Lagstiftningen ställer också krav på spårbarhet och övervakning.
Frågan om att släppa ut genetiskt modifierade organismer i miljön är känslig och det finns ett motstånd mot detta hos enskilda och i flera länder inom EU. Det skulle troligtvis bli svårt att få ett godkännande för utplantering av genetiskt modifierade almar i naturrestaureringssyfte, enligt dagens lagstiftning, som gäller oavsett om almen tillförts nya gener eller om dess egna gener ändrats med hjälp av gensaxen.
En förordning som undantar växter som modifierats med gensaxen utan att nytt DNA från andra arter förts in förhandlas just nu inom EU. Enligt det lagförslaget ska växter inte regleras enligt GMO-lagstiftningen om de fått ändringar som skulle ha kunnat uppstå via konventionell förädling. Det skulle kunna öppna för användning av genteknik i naturvårdssyfte, och därmed ge forskarna och förädlarna ytterligare ett verktyg i deras strävan att rädda våra ädla träd.
Annelie Carlsbecker 2024-05-24
Källor
SOU 2024:35 En framtid för alm och ask – förädling, forskning och finansiering – Regeringen.se
