Kontrollera populationer av skadegörande insekter
Sedan 1950-talet har man försökt begränsa populationer av insekter om sprider sjukdomar, eller som förstör det vi odlar. Innan utvecklingen av genteknik användes strålning för att sterilisera insekter som sedan släppts ut i sin naturliga miljö. När de parar sig resulterar det inte i någon avkomma vilket på sikt kan minska populationens storlek.
Metoden har till exempel använts i USA för att utrota spyflugan Cochliomyia hominivorax vars larver lever av kött från varmblodiga djur. En nackdel med strålningsmetoden är att insekternas överlevnadsförmåga kan försämras och de får svårare att konkurrera med sina artfränder i naturen.
Sterilitet kan också induceras med genetisk modifiering. Det finns många andra sätt att störa insekternas reproduktion med genetisk modifiering till exempel att förhindra utvecklingen av livskraftig avkomma.
Minska sjukdomsspridning med genteknik
Malaria orsakas av encelliga parasiter som tillhör släktet Plasmodium och sprids via Anopheles-myggor. När en honmygga biter en infekterad människa får hon med sig både blod och sporozoiter, ett tidigt stadium av parasiten. Den färdigutvecklade parasiten tar sig till myggans spottkörtlar och infekterar nästa person myggan biter.
Denguefeber, zika, gula febern och chikungunyafeber orsakas av virus och sprids från människa till människa via myggor av släktet Aedes. På flera håll i världen pågår forskning och utveckling där målet är att med hjälp av genteknik minska sjukdomsspridningen. I det här sammanhanget utvecklas även gendrivare. Det är ett genetiskt verktyg som kan användas för att snabbt sprida en missgynnande egenskap i en population. Gendrivare har ännu inte testats utanför en laboratoriemiljö.
Mer information finns på sidan Gendrivare.
Godkända myggor i Brasilien för kommersiell användning
Ett brittiskt företag som heter Oxitec har satsat på att ta fram genetiskt modifierade hanmyggor av arten Aedes aegypti som inte är sterila, men där avkomman dör om de parar sig. Det första försöket där de släpptes ut i miljön genomfördes 2009 på Caymanöarna vilket ledde till att myggpopulationen minskade med 80 %. Under 2014 godkände Brasilien de modifierade Aedes-myggorna för kommersiell användning.
Sedan dess ha företaget utvecklat tekniken och 2020 godkände Brasilien myggor som modifierats på ett lite annat sätt men i samma syfte. I båda fallen var det enbart hanar som släpptes ut i miljön där de parar sig med honor.
Den första generationens myggor var modifierade på ett sätt så att alla individer i avkomman dog. De myggor som godkändes 2020 är modifierade så att bara de individer i avkomman som är honor dör, medan hanarna överlever. Det gör att de kan sprida den genetiska modifieringen vidare till alla avkommor som är hanar så att inte effekten försvinner på sikt.
Sedan 2021 kan konsumenter i Brasilien beställa hem ägg med genetiskt modifierade hanmyggor från företaget. När vatten tillförs utvecklas äggen, kläcks och myggorna ger sig ut i naturen. Det är ett sätt att minska insektspopulationen lokalt.
Fältförsök med modifierade myggor i Afrika
Det icke-vinstdrivande forskningskonsortiet Target Malaria har som mål att utveckla och dela med sig av tekniker för att kontrollera malaria i Afrika söder om Sahara. Forskarna inom projektet arbetar i Burkina Faso, Mali, Uganda och Ghana.
Likt det Brasilianska företaget har de modifierat hanmyggor genetiskt så att de blir sterila. De modifierade myggorna har hittills testats småskaligt i sin naturliga miljö i Burkina faso. År 2022 kom en rapport från försöket som visade att de sterila hanmyggorna deltog i svärmningsaktiviteter, vilket är avgörande för fortplantningen. Ett mindre positivt resultat var att de genetiskt modifierade myggorna verkade vara sämre på att överleva jämför med de icke-modifierade hanmyggorna. Det första fältförsöket är ett viktigt steg för forskarna så att de kan förstå hur myggorna fungerar utanför laboratoriet.
Skydda odlingar
Borrflugan Ceratitis capitata är en skadegörare på mer än 250 växtarter bland annat citrusfrukter, melon och persika. Flugan hör ursprungligen hemma i Afrika kring ekvatorn, men har spridit sig så att den nu även finns i till exempel Australien, Latinamerika och i medelhavsområdet.
Borrflugan lägger sina ägg i frukten och när larverna utvecklas äter de av fruktköttet och skapar tunnlar där bakterier och svampar kan få fäste.
För att minska populationen skadegörare har hanar modifierats genetiskt så att den del av deras avkomma som är honor inte överlever. De modifierade flugorna har ännu inte testats i sin naturliga miljö, men under mer kontrollerade förhållanden i Storbritannien, Grekland, Brasilien, Marocko och Australien.
Kålmalens (Plutella xylostella) larver är skadegörare på kålväxter som raps, vitkål och broccoli och orsakar globala förluster på cirka 4–5 miljarder amerikanska dollar per år. Kålmalen är svår att bekämpa eftersom den är resistent mot de flesta växtskyddsmedel, både kemiska och biologiska.
På liknande sätt som med borrflugan så har hanar av arten kålmal modifierats genetiskt på ett sätt så att de bara får hanar i sin avkomma. Det leder till att färre honor föds i populationen som kan lägga larver på kålväxter. De modifierade kålmalarna har ännu så länge bara testats i liten skala.
Bananflugor har lärt oss om genetik
Bananfluga (Drosophila melanogaster) är en av de mest studerade arterna när det kommer till just genetik. Arten har länge används inom bland annat genetisk forskning och har bidragit stort till den grundläggande genetik vi känner till idag.
Det finns en nära släktning till bananflugan som saknar svenskt namn men som heter Drosophila suzukii på latin. Flugan lever på färska frukter och bär och är ett hot mot många odlingar framförallt i Asien. Flera forskargrupper har med genetisk modifiering gjort hanar sterila för att på sikt kunna släppa ut och minska populationen.
Uppdaterad 2026-03-17.