Odling av genetiskt modifierade växter i världen

Sammanfattning

En mätning som gjordes 2024 visade att genetiskt modifierade växter odlas på närmare 220 miljoner hektar i omkring 30 länder. Främst sker odlingen i Nord- och Sydamerika.

De vanligaste grödorna som modifierats genetiskt är bomull, majs och raps. Nära åttio procent av all bomull som odlas i världen är genetiskt modifierad, ungefär en tredjedel av all majs och en fjärdedel av all raps.

De vanligaste egenskaperna som tagits fram med genetisk modifiering är tolerans mot herbicider (ogräsmedel), och mot skadeinsekter.

Inom EU odlas endast en genetiskt modifierad gröda, en fodermajs med motståndskraft mot skadegörande insekter.

Herbicidtolerans och insektsresistens vanligast

Den första genetiskt modifierade växt som godkändes som livsmedel var en tomat med förlängd hållbarhet. Tomaten, som kallades Flavr Savr (flavour saver) utvecklades i USA och godkändes 1994. Strax därefter godkändes en sojaböna tolerant mot ogräsmedlet (herbiciden) glyfosat, en så kallad Roundup Ready-soja, följt av Roundup Ready-majs.

Tomaten blev inte en kommersiell framgång och slutade säljas redan 1997, men idag är nära 75 procent av all sojaböna som odlas i världen genetiskt modifierad, ofta med tolerans mot glyfosat eller någon annan herbicid. Herbicidtolerans har också introducerats i en lång rad andra växter, och är vanligt i till exempel genetiskt modifierad raps.

Grödor som tillverkar sitt eget insektsmedel

Under mitten av 1990-talet godkändes även genetiskt modifierad bomull och majs och som fått en gen från bakterien Bacillus thuringiensis (Bt) vilken ger upphov till ett protein som dödar den insekt som äter av bomullen eller majsen. Insektsresistens har sedan dess introducerats i en rad andra växter, som aubergin, sockerrör och ögonböna.

Både ogräskonkurrens och skadegörande insekter kan ge mycket negativ skördepåverkan, vilket har gjort genetiskt modifierade grödor attraktiva för lantbrukarna att odla i många länder. Idag är nära åttio procent av all bomull som odlas i världen genetiskt modifierad, ungefär en tredjedel av all majs och en fjärdedel av all raps. Det är vanligt att egenskaperna herbicidtolerans och insektsresistens kombineras.

Andra transgena växter på marknaden

Med hjälp av transgenteknik har även andra egenskaper tillförts olika växter som odlas kommersiellt.

Virusresistent papya

Ett exempel är genetiskt modifierad virusresistent papaya, som introducerades på Hawaii under tidigt 2000-tal. Under 1990-talet hade ett virus (papaya ringspot virus) spridit sig på öarna som angrep papaya och hotade slå ut odlingarna.

Några år efter introduktionen av två viruresistenta papayasorter kunde papayaodlarna skörda lika mycket frukt per hektar som innan virusutbrottet.

Torktåligt och herbicidtolerant vete

Ett annat exempel är ett torktåligt vete som är i början av en kommersialisering. Det vetet utvecklades i Argentina, och har fått en gen från solros som hjälper det att hantera vattenstress.

Vetet är också tolerant mot herbiciden glufosinat. Vetet godkändes för odling och användning som livsmedel och foder i Argentina år 2020, i Brasilien och Paraguay 2023 och ett år senare i USA. Australien, Nya Zeeland, Colombia, Nigeria och Sydafrika hör till länder som har godkänt vetet för import och användning som livsmedel, men inte odling. År 2024 såldes för första gången utsäde för vetet i Argentina, ett första steg mot kommersiell användning.

Andra exempel är genetiskt modifierad virusresistent squash, torktolerant sockerrör, färgtistel med högt innehåll av oljesyra, en för djuren mer lättsmält alfalfa, raps med omega-3-fettsyror, bladmögelresistent potatis, kortvuxen majs, äpplen som inte mörknar vid skada eller när de skärs upp och ananas som är rosa i stället för gul.

Genetiskt modifierade grödor i världen

Alla genetiskt modifierade växter måste godkännas i enlighet med varje lands biosäkerhetslagstiftning för att få odlas och för att få användas som livsmedel och foder. I den processen ingår en riskbedömning för att säkerställa att växten inte innebär risk för negativ påverkan på miljön eller människors eller djurs hälsa.

Nordamerika

USA är det land som har störst areal med genetiskt modifierade grödor. Genetiskt modifierad majs, sojaböna och bomull började odlas här 1996 och dominerade redan efter några år över icke-modifierade sorter.

Idag är mer än hälften av de grödor som odlas genetiskt modifierade med åtminstone ett event (en transgen). Omkring eller över 90 procent av all majs, sojaböna, bomull, raps och sockerbeta som odlas i USA är genetiskt modifierad.

Majsodling dominerar. Vanligt är en eller flera gener som ger tolerans mot herbicider som glyfosat, glufosinat, dicamba, eller 2,4-D, samt någon gen som ger resistens mot angrepp av skalbaggs- eller fjärilslarver. Det har även utvecklats genetiskt modifierad majs med kortare stam och andra egenskaper.

I USA finns också mindre odlingar av genetiskt modifierad potatis med virusresistens, bladmögelresistens eller modifieringar som gör att den inte blir brun när den blir skadad. Det odlas virusresistent papaya och squash och flera olika sorters äpplen som inte blir bruna. För hemmaodlaren finns självlysande petunia och antocyaninrika lila tomater.

Även Kanada har stora arealer genetiskt modifierade grödor dominerat av raps, följt av sojaböna, majs och sockerbeta.

Latinamerika

I Argentina odlas stora arealer genetiskt modifierad sojaböna, majs, bomull och alfalfa. Argentina var det första landet i världen att godkänna odling av ett torktolerant vete, kallat HB4-vete, som även är tolerant mot herbiciden glufosinat.

Flera andra latinamerikanska länder, som Paraguay, Bolivia, Uruguay och Chile odlar bland annat genetiskt modifierad majs, sojaböna och bomull. På Kuba har man utvecklat egna genetiskt modifierade grödor som majs, sojaböna, sockerrör och bönor.

I Colombia odlas blå och lila genetiskt modifierade nejlikor, rosor och krysantemum för export. De lila nejlikorna är godkända för import till EU. I Costa Rica odlas rosa ananas för export som premiumprodukt till specifika nisch-marknader i bland annat Nordamerika, Förenade Arabemiraten och Hongkong.

Ett antal latinamerikanska länder med Brasilien och Argentina i spetsen tog 2015, som först i världen, initiativ till en specifik lagstiftning för genomredigerade grödor med möjlighet att ge dem status som icke-GMO.

I Mexiko agerar man i stället politiskt för en minskning av odling och import av genetiskt modifierade grödor, särskilt med fokus på genetiskt modifierad majs från USA.

Asien

I Asien är arealen med genetiskt modifierade grödor betydligt mindre än i Amerika. Även om Indien hör till världens största bomullsproducenter och över 95 procent av den bomull som odlas här är insektsresistent bomull så har man inte godkänt odling av någon annan genetiskt modifierad gröda, även om flera olika är under utveckling.

Även Pakistan är en stor bomullsproducent och här är över 90 procent insektsresistent. I Myanmar är 94 procent insektsresistent bomull.

På Filippinerna har insektsresistent majs odlats sedan 2004. Idag uppgår insektsresistent och herbicidtolerant majs till knappt 30 procent av all majs landet odlar.

År 2022 blev Filippinerna det första landet i världen där det så kallade gyllene riset godkänts för kommersiell odling. Det gyllene riset är modifierat för att producera betakaroten i riskornen.

Betakaroten är de gula pigment som finns i många blommor, frukter och grönsaker till exempel morötter. I kroppen omvandlas betakaroten till A-vitamin som många människor som primärt livnär sig på ris i utvecklingsländer lider brist av.

På Filippinerna har det internationella risforskningsinstitutet IRRI introducerat de gener som ger upphov till de betakarotenerna i lokala rissorter. Odlingen av det gyllene riset stoppades dock redan efter ett år, efter att organisationer kritiska till godkännandet tagit ärendet till domstol.

I Bangladesh har insektsresistent aubergin, så kallade Bt-brinjal, utvecklats och odlats kommersiellt sedan 2014. Drygt 5 procent av den aubergin som odlas utgörs av Bt-brinjal.

I Indonesien odlas torktolerant genetiskt modifierat sockerrör, som utvecklats av ett statsägt sockerplantageföretag. Utöver det odlas också genetiskt modifierad majs. Även i Vietnam odlas genetiskt modifierad majs.

Kina har odlat genetiskt modifierade grödor sedan 1996 och man odlar idag bomull, majs, sojaböna och virusresistent papaya. Under senare tid har man godkänt odling av flera nya sorter av genetiskt modifierad majs och sojaböna i syfte att öka den inhemska produktionen av framför allt fodergrödor.

Australien

Även Australien har odlat genetiskt modifierade grödor sedan 1996. Idag odlas huvudsakligen raps och bomull. Bomullen är nära 100 procent genetiskt modifierad (insektsresistent), medan rapsen utgör nära 50 procent. Anledningen till att andelen för raps inte är högre är att man i stor utsträckning odlar en herbicidtolerant raps som tagits fram med konventionell förädling, och som därmed inte är genetiskt modifierad. Därutöver odlas färgtistel med ökad halt oljesyra för industribruk, samt lila-färgade nejlikor.

Afrika

I Afrika ökar odlingen av genetiskt modifierade grödor. Odling sker främst i Sydafrika, men även i Sudan, Malawi, Kenya, Etiopien, Nigeria, Eswatini och Ghana. Insektsresistent bomull dominerar, men även majs och sojaböna odlas.

I flera afrikanska länder har man stärkt sin bioteknikforskning och olika lokala genetiskt modifierade grödor, som insektsresistent och torktålig majs, sjukdomsresistent kassava och bladmögelresistent potatis är under utveckling. I Nigeria har insektsresistent ögonböna utvecklats, och den började odlas kommersiellt under 2022.

Många afrikanska länder saknar ännu lagstiftning för att reglera hantering av GMO, men under senare år har flera afrikanska länder utarbetat och antagit sådan lagstiftning.

Europa importerar men odlar knappt

EU är en stor importör av olika genetiskt modifierade grödor, främst bomull samt majs och sojaböna för foder, men även till exempel raps, sockerbeta och lila nejlikor.

Samtidigt minskar den odlade ytan med genetiskt modifierade grödor från en redan liten yta. Den europeiska genetiskt modifierade odlingen utgör endast 0,3 promille av den globala odlingen.

Här odlas endast en insektsresistent fodermajs (MON 810) i Spanien och på mindre arealer i Portugal. I Spanien odlas majsen främst där den europeiska majsmotten är ett stort problem omkring Ebro-floden i Aragon, Katalonien och Navarra. I Portugal odlas den i centrala och södra delarna i regionen Alentejo.

Eventet MON810 godkändes redan 1998 och har förts in i olika konventionellt förädlade majs-sorter som odlats sedan dess i Europa. I dagsläget finns det inom EU bortåt 200 majssorter som är resistenta mot majsmott.

Olika sorter av majsen odlades 2024 på totalt 65 000 hektar i Spanien och knappt 1000 hektar i Portugal. MON810 har i andra delar av världen övergivits sedan länge till förmån för andra modernare modifieringar.

Referenser

• ISAAA (2024) Global Status of Commercialized Biotech/GM Crops in 2024. Brief No. 57. ISAAA: Los Baños, Laguna, Philippines. (Rapport på isaaa.org)
• AgBioInvestor-GM. (2025) Global GM Crop Area Review. (digital översikt på gm.agbioinvestor.com)
• EU register of genetically modified food and feed. (Register på food.ec.europa.eu)