Genomredigerade växter på marknaden

Sammanfattning

Genomredigering kan användas för att förbättra en eller flera specifika egenskaper hos växter. Mycket forskning bedrivs runt om i världen där genomredigering används men få har ännu kommit ut på marknaden. Inom EU finns inga godkända genomredigerade grödor. I många länder utanför EU har lagstiftningen ändrats så att undantag från landets reglering för genetiskt modifierade organismer kan ges för den här typen av grödor.

Genomredigering för effektiv förädling

Konventionell växtförädling är en långsam verksamhet. Det tar ofta tio, femton år att ta fram en ny sort. Samtidigt finns stort behov av grödor och andra växter som är tåligare, med lägre krav på insatsvaror och vatten, motståndskraftiga mot sjukdomar och med högre näringsinnehåll.

Nya genomiska tekniker som genomredigering med CRISPR/Cas9 ger möjlighet till att med effektivitet och precision åstadkomma specifika genetiska förändringar som ger olika önskade egenskaper, utan att introducera nytt DNA.

Lättad reglering har införts i många länder

Runt om i världen har länder under de senaste drygt tio åren ändrat sin reglering av genetiskt modifierade organismer för att anpassa den till utvecklingen av nya genomiska tekniker. Ofta ges undantag från reglering som genetiskt modifierad organism om nytt DNA inte introducerats efter bedömning från fall till fall.

Även EU har antaglig en ny lagstiftning som kommer börja gälla sommaren 2028. För växter förädlade med nya genomiska tekniker ska undantag ges för växter där ändringar gjorts som också skulle kunnat uppkomma i konventionell förädling.

Mycket forskning och förädling av växter med hjälp av genomredigering pågår runt om i världen, men ännu så länge finns få produkter finns på marknaden och inga inom EU.

Få genomredigerade grödor på marknaden

Den genomredigerade gröda som först kom ut på marknaden var en sojaböna med ändrad oljesammansättning som modifierats med genomredigeringstekniken TALEN. Den godkändes i USA och Kanada år 2019.

Sojabönan hade förädlats så att proportionerna av de fettsyror som ingår i fröoljan förändrats. Det gör bland annat att oljan inte härsknar (oxiderar) och att den inte behöver härdas.

Vid partiell härdning bildas bland annat transfetter som kan påverka hälsan negativt. De produkter som såldes är en olja som innehåller 80 procent av fettsyran oljesyra och en foderprodukt i form av sojabönsmjöl. Det är oklart om sojabönan ännu är på marknaden.

Japan först med CRISPR-redigerad gröda

År 2021 fick den första CRISPR/Cas9-redigerade växten i världen ett ok för att introduceras på marknaden i Japan. Det var en tomat kallad ”Sicilian Rouge” där en gen slagits ut vilket resulterat i fem till sex gånger mer gammaaminosmörsyra (GABA).

GABA är en signalsubstans i hjärnan och tillskott av GABA sägs kunna sänka blodtrycket och göra en person mer avslappnad. I Japan är GABA i form av kosttillskott och GABA-berikade livsmedel är mycket populärt.

Tomaten marknadsförs och säljs direkt till konsument. De plantor och frukter som distribueras märks med information om att produkten utvecklats med hjälp av genomredigering och att ansvariga departement konsulterats. Det finns också en QR-kod som tar konsumenten till en webbplats för mer information om tomaten.

En senapssallad som smakar bättre godkänd i USA

År 2023 kom den första CRISPR-redigerade grödan ut på USA-marknaden. Det var en mindre bitter senapssallad som marknadsfördes under namnet Conscious Greens. Tanken var att de näringsrika bladen skulle vara attraktiva att äta i sallader. Produkten lanserades i begränsad om fattning, först på utvalda restauranger och andra serveringsställen.

Företaget Pairwise som utvecklat salladen ingick 2024 ett licensavtal med Bayer, som fick rätt att vidareutveckla och kommersialisera senapsbladen. Lanseringen av salladen avbröts och har år 2026 inte återupptagits. Pairwise valde att i stället fokusera på andra grödor, som högavkastande björnbär och kärnfria körsbär.

Bananer som inte blir bruna godkända i USA och Fillippinerna

En banan som genomredigerats för att inte bli brun fick ok att undantas reglering som genetiskt modifierad i Filippinerna 2023, och sedan dess i ytterligare tio länder enligt utvecklaren, det brittiska företaget Tropic, som också anger att bananen introducerats på USA-marknaden under 2025.

Ytterligare ett antal grödor har fått godkännande för kommersialisering men ännu inte kommit ut på någon marknad. Det gäller både produkter från stora företag och start-up-företag. Många är ännu i forskningsfas, och utvärderas i fältförsök.

Flera faktorer är viktiga för om en produkt lyckas på marknaden. Avgörande är att lagstiftning som gör det möjligt att godkänna genomredigerade växter finns på plats och att lantbrukare är villiga att odla och konsumenter att köpa produkten.

Mycket forskning pågår

Även om få genomredigerade grödor ännu kommit ut på marknaden så pågår mycket forskning. Ett nätverk av forskare inom EU kallat EU-SAGE (European Sustanable Agriculture Through Genome Editing) tillhandahåller en databas över vetenskapliga artiklar som beskriver forskningsstudier där en ny egenskap introducerats i en gröda via genomredigering.

I oktober 2026 hade databasen 1000 artikar. Den omfattade då främst forskning fram till och med 2024, med några artiklar från 2025, men inte från 2026. Databasen ger ändå en bild över den forskning som pågår i världen.

Stresstålighet vanligast egenskapen

I databasen är forskningen uppdelad i olika kategorier som representerar de olika egenskaper som vill uppnås i studierna. I fallande ordning efter antal studier i respektive kategori anges: tolerans mot biotisk stress, tolerans mot abiotisk stress, förbättrad livsmedels-eller foderkvalitet, ökad avkastning och tillväxt, industriell användning, herbicidtolerans, färg och smak respektive lagringsprestanda.

Den forskning som pågår omfattar ett stort antal olika arter. Databasen listar över 70 olika arter, men med tydlig dominans på några få. Ungefär en tredjedel av studierna fokuserar på ris, en sjundedel på tomat. Många studier görs också på sojaböna, majs, vete, raps och potatis.

CRISPR/Cas9 är den dominerande tekniken

De allra flesta studierna använde genomredigeringsverktyget CRISPR/Cas9, med syfte att introducera en mutation i växtens genom. Få studier använde TALEN eller andra tekniker.

En majoritet av forskarna bakom de 1000 studierna är från Kina (580) följt av USA (187), Sydkorea (46) och Japan (44). Forskare från Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Indien, Italien och Australien bidrar också med tjugo eller fler studier i databasen.

Referenser

• Daujotaite D, Heaton M & Ngure GM , 2026, Crop Gene Editing Product Tracker, cropgeregulations.com.
• Webbsidan EU-SAGE med databas över forskning som bedrivs på genomredigerade växter. Länk till EU-SAGE-databasen.
• Lukasiewics J. M. och Smulders M. J. M. (2026) Market introduction of plant varieties and products with gene-edited traits. GM Crops & Food, vol. 17: 1. (Översiktsartikel på tandfonline.com)