Lagförslaget som lyfter ut växter förädlade med vissa nya genomiska tekniker (NGT) från EU:s lagstiftning för genetiskt modifierade organismer går nu in i nästa fas, trilogförhandlingar. Ministerrådet och Europaparlamentet ska arbeta fram ett gemensamt slutligt lagförslag under överseende av EU-kommissionen.
Syftet med lagförslaget är att anpassa EU:s regler till de senaste årtiondenas utveckling av tekniker, NGT, som kan ha stor betydelse för växtförädling.
Växtförädling är grundläggande för att ta fram ny sorter av grödor och andra växter, bättre anpassade till klimatförändringar, mer motståndskraftiga mot sjukdomar och som på andra sätt bidrar till en ökad hållbarhet och livsmedelssäkerhet. NGT omfattar tekniker för genredigering, som CRISPR, ett genteknikverktyg med potential att kraftigt effektivisera växtförädlingen. Idag hindrar regleringen på området möjligheten att använda den här typen av tekniker inom växtförädlingen i EU.
EU-kommissionens ursprungliga förslag
Sommaren 2023 lade EU-kommissionen fram ett förslag på en ny förordning som delar in växter som förädlats med NGT i två olika kategorier, NGT1 och NGT2.
NGT1-växter definieras av att de har fått genetiska förändringar (mutationer) som också skulle ha kunnat uppstått spontant eller via konventionell förädling. En växt kan verifieras som en NGT1-växt om den uppfyller vissa kriterier, specificerade i ett Annex till förordningen, till exempel att växten inte har fått fler än 20 nya mutationer. Uppfyller växten kriterierna och verifieras som NGT1 så ska den i princip behandlas som en konventionellt förädlad växt, utan krav på riskbedömning. NGT1-växter ska inte märkas, men listas i ett offentligt register och det ska framgå på utsädet att det är NGT1-förädlat.
En NGT2-växt har mer komplexa förändringar och ska riskbedömas som en genetiskt modifierad växt i enlighet med dagens lagstiftning, samt märkas mot konsument. Riskbedömningen ska dock kunna anpassas beroende av de egenskaper växten fått. Det ska också finnas incitament för att underlätta för växter som förädlats med olika hållbarhetsaspekter som mål. Till exempel ska producenten kunna märka produkten med de hållbarhetsegenskaper som växten förädlats för.
Europaparlamentets ändringar och tillägg
Europaparlamentet ställde sig under våren 2024 bakom lagförslaget, men antog också ett antal förslag på ändringar och tillägg.
Till exempel gjorde man ändringar i kriterierna för vad som kan utgöra en NGT1-växt. Man justerade till exempel för om växten är diploid eller är polyploid, det vill säga har fler kromosomer än två av varje vilket är mycket vanligt, när man beräknar antal förändringar som kan godkännas enligt NGT1-kriterierna.
En annan ändring är att parlamentet lägger till att alla livsmedel och foder som producerats av NGT1-växtmaterial ska gå att spåra via dokumentation och unik kod. Beslut om NGT1-verifiering ska också kunna återkallas om risk för hälsa eller miljö identifieras. Parlamentet frångår därmed kommissionens intentioner om att NGT1-växter ska behandlas som konventionellt förädlade växter, och lägger till krav på spårning och viss riskbedömning.
Det största tillägget från parlamentet handlade dock om patent på NGT-växter. Patent berörs inte alls i kommissionens lagförslag, men Europaparlamentet gjorde tillägget att patent på NGT-växter inte ska tillåtas. IP-rättigheter ska i stället tillses via växtförädlarrätten.
Ministerrådets förslag
Frågan om patent är viktig även för ministerrådet. Man lägger till att företag eller förädlare måste lämna information om patent i samband med ansökan om verifiering och registrering av en NGT1-växt. Den informationen ska enligt rådets förslag göras offentlig via den databas där NGT1-växter ska listas.
Utöver detta lägger rådet till möjlighet för medlemsstater att förbjuda odling av NGT2-växter på sitt territorium och för frivilliga samexistensåtgärder mellan odling av NGT2-växter och konventionell eller ekologisk odling.
Tolerans mot herbicider ska inte kunna vara en av egenskaperna hos NGT1-växter, de måste behandlas som NGT2.
Efter omfattande förhandlingar nådde ministerrådet i mars 2025 en kvalificerad majoritet för lagförslaget, med bland andra dessa justeringar.
Trilogförhandlingar kan starta
Med utgångspunkt i de ändringar och tillägg som parlamentet respektive rådet arbetat fram på var sitt håll kommer så kallade trilogförhandlingar att påbörjas mellan dessa två parter och kommissionen. Flertalet medlemsstater vill inte se krav på märkning, spårning och riskbedömning av NGT1, vilket parlamentet vill se, och parterna har olika syn på hur patent ska hanteras. En hel del kompromisser kommer att behöva förhandlas fram. Kommissionen kommer att arbeta för att föra förhandlingen framåt så att de två lagstiftande parterna, ministerrådet och Europaparlamentet, ska kunna komma fram till ett gemensamt lagförslag som båda parter står bakom.
Läs mer
EU-kommissionens lagförslag, samt processen som lett fram till det.
Europaparlamentets antagna ändringar till lagförslaget.
Medlemsländernas representanter, Coreper, har godkänt rådets förhandlingsmandat
Ministerrådets förhandlingsmandat – lagförslaget med de ändringar rådet kommit överens om
