Växtbaserade produkter
Vi människor står inför stora utmaningar när det gäller att tillverka mat till en växande befolkning – och att göra det på ett hållbart sätt. Kött ger mycket protein som livsmedel men industrin tar mycket mark, vatten och energi i anspråk, plus bidrar till stora utsläpp av växthusgaser. En del tycker också att det är etiskt problematiskt att föda upp djur storskaligt för slakt.
Sojabönor med grisprotein
Problemen med köttindustrin har inspirerat forskare att hitta nya vägar till att nyttja proteinkällan och samtidigt göra produktionen mer hållbar. En väg som utforskas är att modifiera växter genetiskt så att de tillverkar köttprotein.
Ett företag i Storbritannien har modifierad en sojaböna genetiskt så att den producerar grisprotein. Av bönans totala proteinmängd består cirka 26 procent av grisprotein. Bönan har en rosaaktig färg precis som griskött. Samma företag har modifierat en ärta genetiskt så att den producerar ett protein från biffkor. Ingen av företagets produkter är ännu godkänd, men sojabönan har fått grönt ljus av USA:s jordbruksdepartement och företaget har ansökt om att få introducera produkten på marknaden.
Jästsvamp tillverkar växtprotein
Baljväxter som ärtor, bönor och linser är en annan viktig proteinkälla utöver animaliska produkter. Ett USA-baserat företag har utvecklat och lanserat en hamburgare där nyckelingrediensen är proteinet leghemoglobin som finns i rötterna hos baljväxter. Hamburgaren heter ”The Impossible Burger”. Den gen som kodar för leghemoglobin i sojaböna har förts in i jästsvampar av arten Pichia pastoris. Det är alltså jästsvampen som står för själva tillverkningen av ”köttet”. Leghemoglobin ger hamburgaren en köttig smak och gör att det bildas något som liknar köttsaft. Burgaren innehåller också protein från potatis och olja från kokosnöt och solros.
Odlat kött från celler
Med samma syfte att ta fram köttprotein på ett hållbart sätt odlas kött direkt från djurceller. När kött tas fram på det här viset handlar det inte om genetisk modifiering, men möjligtvis kommer genteknik att användas i det här sammanhanget i framtiden för att till exempel ta fram ett hälsosammare kött.
Essän Fifty Years Hence publicerades i Strand Magazine 1931. I den skrev den blivande premiärministern i Storbritannien, Winston Churchill: “We shall escape the absurdity of growing a whole chicken in order to eat the breast or wing, by growing these parts separately under a suitable medium.”
Drygt åttio år senare tillagades den första hamburgaren som tillverkats av odlade muskelceller från kor. Därefter producerade ett USA-baserat företag 2016 den första cellodlade köttbullen och 2017 kom en cellodlad kycklingprodukt. Idag finns ett antal start-up företag runtom i världen som jobbar med att ta fram cellodlade köttprodukter.
På marknaden i några länder
Några produkter med cellodlat kött finns på marknaden. År 2020 godkände Singapore som första land en cellbaserad kycklingprodukt och tre år senare fick två företag i USA tillstånd att marknadsföra och sälja cellbaserade kycklingprodukter. År 2024 följde Israel efter och godkände en produkt och samma år gavs det första tillståndet ut till ett medlemsland inom EU. Många länder jobbar med hur den här typen av produkter ska regleras i lagstiftningen vilket påverkar tillgängligheten.
Så här tas produkterna fram
Produktionen startar med att ett mindre antal celler tas från det djur som köttet ska odlas från och då från en del av djuret som äts, till exempel muskel, hud eller fett. Cellerna får föröka sig i ett laboratorium för att etablera en cellinje som används för att framställa produkten storskaligt. Cellerna från cellinjen placeras i en inkubator där de växer och bildar t.ex. muskelvävnad. Efter några veckor är det odlade köttet klart och kan bearbetas vidare. Kanske mals det till en färs eller formas som en filé eller korv och paketeras för leverans.
Fördelar och hinder på vägen
Cellodlat kött har potential att vara mycket mer hållbart är det konventionellt producerade köttet. Djur behöver inte födas upp i samma utsträckning för att slaktas och produktionen kräver mindre mark, vatten och energi. Det cellodlade köttet kan också tillverkas utan att använda antibiotika och hormoner och kan göras hälsosammare eller anpassas till olika behov.
Det är fortfarande dyrare att tillverka cellodlat kött jämfört med att föda upp djur för slakt, men i takt med att tekniken utvecklas så blir det allt billigare. När det cellodlade köttet finns i livsmedelsbutikerna så blir den stora frågan om konsumenterna kommer vilja ha produkterna. Vissa kan vara tveksamma till att det har odlats i ett laboratorium och inte är ”riktigt kött”. Men det handlar inte om ett substitut för kött som soja- eller quornprodukter, utan det är faktiskt kött.
Veganska mjölkprodukter med modifierade mikroorganismer
Det finns flera företag som har som mål att ersätta de animaliska produkterna i vårt dagliga liv. En ansats är att producera mjölkproteiner med hjälp av genetiskt modifierade svampar av släktet Trichoderma. Svamparna har modifierats med gener som kodar för kasein och vassleprotein, som är de huvudsakliga proteinerna i komjölk.
Under sommaren 2019 lanserades den första produkten, en laktosfri vegansk glass som innehåller samma proteiner som mjölk. Till skillnad mot produkter som baseras på till exempel sojaproteiner innehåller företagets mjölkprodukter exakt samma proteiner som komjölk.
Ett svenskt företag producerar kasein i genetiskt modifierade mikroorganismer (GMMs). De utvecklar en vegansk råvara för osttillverkning som består av kaseinet, veganska fetter och andra komponenter som finns i ost. Företagets mål är att sälja råmaterial som kan användas för alla typer av ostar, som ett substitut eller komplement till komjölk.
Modifierade mikroorganismer tillverkar läder
Jästsvampar med eget varumärke
Med hjälp av genetiskt modifierade jästsvampar tillverkas på ett amerikanskt företag kollagen, den huvudsakliga komponenten i läder. Det används sedan för att producera så kallat bioläder. En t-shirt som bland annat består av det odlade lädret blev under 2018 en del av moderna museet i New Yorks permanenta samling.
Bakterier är det nya svarta
Genetiskt modifierade bakterier av arten Komagataeibacter rhaeticus tillverkar ett svart miljövänligt alternativ till läder och konstläder. Den genetiska modifieringen består i att bakterierna har fått en ny gen som kodar för det mörka pigmentet melanin. När K. rhaeticus odlas i en miljö med mycket kol växer de snabbt i antal och tillverkar långa sockerkedjor som utsöndras. Utanför bakterien kopplas sockerkedjorna samman och bildar ett ark av cellulosafibrer. När arket växt till den storlek som önskas används en varm press, som ett strykjärn, för att döda bakterierna och arket kan formas till en produkt, till exempel en plånbok eller ovansidan av en sko. Läs mer om det här!
Uppdaterad maj 2024.
