Mitokondriedonation är en metod som utvecklats för att förhindra att allvarliga och ärftliga mitokontriella sjukdomar går i arv. Dessa sjukdomar kan orsakas av mutationer i det DNA som finns i cellens mitokondrier. Speciellt för mitokondrie-DNA (mtDNA) är att det alltid nedärvs från mamma till barn. Pappans mtDNA förs inte över till barnet.
Metoden är inte en genteknik eftersom inte DNA förändras, däremot blandas DNA på ett sätt som inte sker utan mänsklig påverkan.
Mitokondriedonation används när en kvinna med sjukdomsorsakande mutationer i sitt mtDNA vill skaffa barn. Mitokondriedonation har bara använts en handfull gånger och är endast är tillåten i Storbritatinnen (sedan 2015) och Australien (sedan 2022). I Sverige och i andra EU-länder är mitokondriedonation inte tillåtet.

Så här går donation av mitokondrier till
Vid en mitokondriedonation tas cellkärnan från en av mammans äggceller ut och förs in i en äggcell från en donator. I cellkärnan finns allt DNA från mamman som inte är mitokondriellt. I donatorns äggcell har cellkärnan också tagits ut men mitokondrierna är kvar. Spermier från pappan används sedan för att befrukta ägget in vitro (provrörsbefruktning).
Det innebär att barnet får DNA från tre föräldrar, men den absoluta majorteten av allt DNA kommer från mamman vars cellkärna med DNA används och pappan. Endast en liten andel DNA kommer från donatorn.
För att en klinik ska få utföra detta i Storbritannien krävs tillstånd från Human Fertilisation and Embryology Authority som är en oberoende tillsynsmyndighet för fertilitetsbehandlingar och forskning på mänskliga embryon. I juli 2025 rapporterades åtta födslar med mitokondriedonation ha ägt rum i Storbritannien, och inga i Australien.
Lagstiftningen innebär att om ett foster riskerar ärva en mitokondriell sjukdom från sin mamma, kan mitokondrier doneras från en annan kvinna.

Uppdaterad 2026-03-11