Nu står det klart att grödor förädlade med gensaxen CRISPR inte kommer att bedömas som genetiskt modifierade organismer (GMO) framöver. Efter långa trilogförhandlingar nåddes den 3 december 2025 en preliminär överenskommelse om förslaget om en ny förordning för växter förädlade med vissa nya genomiska tekniker, NGT, som EU-kommissionen lade fram sommaren 2023. Förordningen innebär att växter som via NGT-förädling fått genetiska förändringar som också kunde uppkommit naturligt eller med konventionell förädling ska regleras som konventionellt förädlade, och inte längre som GMO.
Syftet med den nya förordningen är att anpassa EU:s regler till de senaste årtiondenas utveckling av tekniker, som CRISPR och andra tekniker för genomredigering, med potential att kraftigt effektivisera förädling av växter.
Växtförädling är grundläggande för att ta fram grödor och andra växter som är bättre anpassade till klimatförändringar, mer motståndskraftiga mot sjukdomar och som på andra sätt bidrar till en ökad hållbarhet och livsmedelssäkerhet.
NGT1-växter ska behandlas som konventionellt förädlade
Enligt förordningen ska växter som via användning av NGT fått genetiska förändringar som också skulle ha kunnat uppstått spontant eller via konventionell förädling inte regleras enligt GMO-lagstiftningen. För att kunna undantas den regleringen ska nationella myndigheter granska ansökan och verifiera att växten uppfyller de kriterier som satts upp. I Sverige är det Jordbruksverket som blir ansvarig myndighet. Kriterierna specificeras i ett annex till förordningen, till exempel att växten inte har fått fler än 20 nya mutationer eller andra genetiska förändringar.
Uppfyller växten kriterierna och verifieras som NGT1 så ska den i princip behandlas som en konventionellt förädlad växt, utan krav på riskbedömning. NGT1-växter behöver inte märkas, men listas i ett offentligt register. För frön och till exempel sättpotatis ska det framgå om de är NGT1.
En växt kan inte verifieras som NGT1 om den fått egenskaperna ogräsmedelstolerans eller om den bildar ämnen som är kända insektsbekämpningsmedel.
NGT2-växter ska fortsatt regleras som GMO
En NGT2-växt har fått mer komplexa förändringar via NGT-förädling och kan därför inte jämföras med en konventionellt förädlad. Den ska även fortsättningsvis riskbedömas som en genetiskt modifierad växt i enlighet med dagens lagstiftning. Det innebär också krav på märkning. Växten får också märkas med den eller de egenskaper den förädlats med NGT för att få, men samtliga egenskaper måste då anges.
Medlemsstater inom EU får behålla rätten att säga nej till odling av NGT2-växter på sitt territorium, på samma sätt som man idag har rätt att neka annan GMO-odling. Man får också införa relevanta åtgärder för att underlätta samexistens mellan NGT2 och konventionellt eller ekologiskt odlade växter.
Patent på NGT1-växter ska offentliggöras
Förordningen ställer krav på att alla patent eller patentansökningar för en viss växt tydligt ska framgå i en EU-databas, för att underlätta för förädlare och lantbrukare. Företag kan också, på frivillig basis, dela detaljer kring licensiering.
En expertgrupp ska tillsättas som har i uppgift att följa hur patent påverkar tillgång till frö och hur det påverkar innovation på området. Inom ett år från det att förordningen trätt i kraft ska EU-kommissionen publicera en studie om den påverkan som patent har haft, och följa upp med eventuell ny lagstiftning på området.
Vad händer nu?
Nästa steg är att Europaparlamentet respektive ministerrådet ska anta den nu preliminärt överenskomna förordningen. Den nya förordningen kan träda i kraft två år senare, alltså troligen någon gång i början av 2028.
Läs mer!
EU-kommissionens lagförslag, samt processen som lett fram till det.
Europaparlamentets antagna ändringar till lagförslaget.
Ministerrådets förhandlingsmandat – lagförslaget med de ändringar rådet kommit överens om
