Äntligen en genterapi på väg för Huntingtons sjukdom?
I en mindre studie visar forskare hur de lyckats tysta den gen som orsakar Huntingtons sjukdom och på så sätt bromsa sjukdomsförloppet.
I en mindre studie visar forskare hur de lyckats tysta den gen som orsakar Huntingtons sjukdom och på så sätt bromsa sjukdomsförloppet.
Honungsbin drabbas hårt av klimatförändringar och ett intensifierat jordbruk. Det ger brist på blommande växter och därmed pollen som är binas föda. Med hjälp av genteknik har forskare tagit fram en jäst som producerar de fetter som bin normalt får i sig när de äter pollen. Kolonier med bin som fått äta jästen fick fler larver och fler puppor. Jästen skulle kunna få stort värde som näringstillskott för odlade bin.
EU importerar relativt stora kvantiteter genetiskt modifierad (GM) majs, främst för användning som djurfoder. Även om omfattande riskbedömningar görs har det kvarstått en oro för långtidseffekter på hälsan. Studier av makaker som under flera år utfodrats med GM-majs indikerar en låg risk för hälsopåverkan.
Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, bedömer att djur som avlats fram med nya genomiska tekniker (NGT) inte medför några nya typer av risker för livsmedel eller foder jämfört med traditionell avel eller etablerade metoder för genetisk modifiering. Samtidigt pekar myndigheten på behovet av uppdaterade riktlinjer för riskbedömning.
Med genomredigering har forskare i Indien tagit fram ris som ger hög avkastning och är stresståliga. Under 2025 tillkännagav Indiens jordbruksminister att Indien som första land i världen godkänner dessa rissorter för kommersiell odling.
Med en genteknik kallad gendrivare har en grupp forskare visat hur de kan sprida en genvariant bland myggor som ger dem motståndskraft mot den parasit som orsakar malaria. Det skulle kunna användas för att bromsa sjukdomsspridningen och resultaten är lovande – men tekniken väcker också frågor om risker för ekosystemet.
Forskare har utvecklat en metod som gör det möjligt att programmera om kroppens egna T-celler direkt i patienten med hjälp av mRNA. Tekniken kan bana väg för enklare och mer kostnadseffektiva behandlingar av cancer och andra sjukdomar.
Genomredigerande behandlingar prövas kliniskt mot Skelleftesjukan och hereditärt angioödem. Båda behandlingarna baseras på CRISPR/Cas9 och kan bli bland de första genomredigerande behandlingarna som godkänns.
Under 2026 kan kött från genomredigerade grisar finnas på hyllorna i USA:s livsmedelsbutiker. Grisarna har förändrats genetiskt för att ha en ökad motståndskraft mot ett virus.
De kallas för fjärilsbarn, de barn som föds med hud så spröd och tunn som fjärilsvingar. Minsta beröring kan leda till sår som riskerar att infekteras och aldrig läka. Nu går den första behandlingen mot ett godkännande av EU-kommissionen, en genterapi i gelform som stryks över huden.