Omvärldsbevakning Publicerad 25 oktober 2025

Ny metod utvecklad för att stoppa spridning av snäckfeber

Forskare har gjort ett gentekniskt genombrott som kan förändra kampen mot sjukdomen Snäckfeber. Med hjälp av gensaxen CRISPR/Cas9 har de modifierat parasitens mellanvärd i ett försök att ge den resistens mot parasiten. Arbetet öppnar för nya möjligheter att stoppa smittspridningen.

Äppelsnäcka — Äppelsnäckor (Ampullariidae) är en familj av tropiska och subtropiska snäckor som kan sprida parasitens som orsakar snäckfeber. Bild från Depositphotos.

Snäckfeber (schistosomiasis), är en av världens mest förödande parasitsjukdomar som drabbar miljontals människor varje år – främst i områden med bristande tillgång till rent vatten och sanitet. En infektion kan pågå i åratal och orsaka utslag med klåda, magsmärta och diarré och på längre sikt livshotande komplikationer.

Snäckorna som är parasitens mellanvärd trivs i stillastående sötvatten som till exempel sjöar, dammar och långsamt strömmande floder där många människor i de drabbade områdena tvättar, badar, fiskar och tar dricksvatten. Som mest utbredd är sjukdomen i Afrika söder om Sahara, men förekommer även i vissa delar av Asien och Sydamerika.

Det har tidigare gjorts försök att stoppa spridning av snäckfeber via bekämpning av snäckor, snarare än parasiten i sig, vilket har fungerat tillfälligt för att få ner antalet sjukdomsfall.

Sprida resistens bland snäckorna

I en ny studie som publicerats i Science Advances presenterar forskare en metod med vilken man skulle kunna använda genteknik för att kontrollera populationen av snäckor.

I ett första steg föreslår forskarna att gensaxen CRISPR/Cas9 kan användas för att slå ut en gen hos snäckorna som gör dem resistenta mot parasiten. I ett andra steg skulle man med hjälp av en gendrivare snabbt sprida resistensen i populationen av snäckor.

I studien presenterar forskarna hur de med CRISPR/Cas9 inaktiverade en gen i könscellerna hos snäckor som de misstänkte var inblandad i resistens mot parasiten. Tyvärr upptäckte de att avsaknaden av den genen inte var tillräcklig för att ge resistens mot parasiten och i sin framtida forskning får de pröva att slå ut andra gener.

Men, metoden för att använda CRISPR/Cas9 är nu utvecklad och fungerar i snäckorna, vilket är en teknisk bedrift i sig i och med deras speciella reproduktionsbiologi.

Tekniskt komplicerat med hemafroditer

Snäckorna är hermafroditer och har därmed två sorters gameter (könsceller) samlat i ett reproduktivt organ där också fertiliseringen sker. Vid sammansmältningen av könscellerna utvecklas de till ett embryo som innesluts i en stor kapsel med näringsvätska.

De tekniska hinder som forskarna tog sig förbi är att embryot snabbt efter fertiliseringen måste isoleras från kapseln, som är mer än hundra gånger större än embryot. För att utföra en genetisk förändring måste dessutom CRISPR/Cas9 injiceras i embryot som är oerhört fragilt och lätt går sönder. Den sista utmaningen är att få embryot att fortsätta utvecklas utan sin kapsel.

Allt detta lyckades forskarna med. Nu finns en metod som i framtiden kan bli användbar i bekämpningen av snäckfeber.