Den 13 november 2025 trädde den så kallade precisionsförädlingslagen, Precision Breeding Act, i kraft i England. Den innebär att växter som förädlats med gentekniker som CRISPR/Cas, och endast fått genetiska förändringar som också skulle ha kunnat uppstått genom traditionell förädling, inte längre regleras som genetiskt modifierade organismer, GMO. Med Precision Breeding Act skiftas fokus från den teknik som använts till den genetiska förändring som erhållits; man går alltså mot en resultatbaserad reglering.
Precisionsförädling snabbar på förädlingsarbetet och underlättar också förädling av många fler växtarter och egenskaper än det vanligen förädlas på idag. Det beror bland annat på att CRISPR/Cas och liknande tekniker även kan användas på växter som är svåra att korsa och som företrädelsevis förökas vegetativt, som till exempel potatis och banan.
Syftet med den nya lagen är att underlätta användning av tekniker som CRISPR/Cas i förädling av grödor, frukter och bär för ökad produktivitet, hållbarhet, klimatanpassning och näringsinnehåll.
Vad innebär den nya lagen?
Precisionsförädling innebär att riktade, precisa förändringar görs i växtens egna DNA. Sådana förändringar motsvarar de genetiska förändringar som sker i traditionell växtförädling. I Storbritannien har man valt termen precisionsförädlade organismer (precision bred organism, PBO), för organismer som fått den typen av genetiska förändringar. En verifierad PBO är därmed inte längre en GMO, och behöver inte riskbedömas och godkännas i enlighet med EU:s GMO-lagstiftning, som Storbritannien följer.
Precision Breeding Act innebär bland annat att:
- Ett offentligt register över precisionsförädlat växtmaterial införs.
- Jordbruksdepartementet Defra (Department for Environment, Food & Rural Affairs) ska meddelas inför fältförsök med växter förädlade med precisionsförädling.
- Precisionsförädlade växter kräver marknadsföringstillstånd för att få odlas kommersiellt eller för att livsmedel/foder producerade från dem ska få släppas ut på marknaden. Ansökan ska lämnas till Defra.
- En riskbedömning krävs för livsmedel och foder som produceras av precisionsförädlade växter. Kraven är proportionerliga och anpassade till risk.
- Det finns ingen obligatorisk märkningsplikt för produkter som framställts med precisionsförädling enligt dessa regler.
Lagen gäller bara växter och endast i England
Precision breeding act antogs 2023 och den övergripande lagstiftningen gäller både växter och djur. Under våren 2025 antogs kompletterande lagstiftning specifikt för växter, och det är enbart växter som nu omfattas när lagstiftningen trätt i kraft. För att den även ska omfatta precisionsförädlade djur krävs ytterligare lagstiftning, till exempel kring djurskyddsfrågor.
Lagen gäller enbart i England, alltså inte i Skottland, Nordirland och Wales. Där gäller EU:s GMO-lagstiftning fullt ut. Den lagstiftningen gäller också fortsättningsvis för de växter som inte uppfyller kriterierna för den nya lagstiftningen i England.
Liknar EU:s lagförslag för NGT-förädlade växter
Precision Breeding Act liknar det lagstiftningsförslag för växter förädlade med vissa nya genomiska tekniker (NGT) som nu förhandlas inom EU. Den är också i linje med lagstiftning i omkring 30 andra länders lagstiftning på området, inklusive Australien, Japan, Kanada, Brasilien, Argentina och USA. En vanlig konstruktion är att man ger undantag från landets GMO-reglering om nytt DNA inte har tillförts organismen och/eller att nya genetiska kombinationer inte har gjorts.
Med den nya lagstiftningen minskar de regulatoriska kostnaderna, och man väntar sig att de första ansökningarna kommer från forskare vid universitet och institut och små och medelstora företag. Tidiga ansökningar där forskning och utveckling är långt fram kan till exempel handla om jordgubbar med längre hållbarhet, tomater med högre näringsinnehåll, potatis och sockerbeta med motståndskraft mot sjukdom och bananer som inte blir bruna.
2025-11-17, Annelie Carlsbecker
Referens
The Genetic Technology (Precision Breeding) Regulations 2025
