Precis som inom lantbruket så pågår avel på odlad fisk i syfte att, ur vårt perspektiv, förbättra fiskarnas egenskaper. Metoden som oftast tillämpas är riktat urval. Det innebär att man i aveln använder rom och mjölke från de individer som man anser ha bäst egenskaper.
Några egenskaper som kan vara i fokus i avelsarbetet av fisk är snabbare tillväxt, en senare könsmognad, sjukdomsresistens eller god kött kvalité. En ny förbättrad egenskapen kan ha sitt ursprung i en ny genvariant som har uppkommit spontant i fiskens genom eller med hjälp av genteknik. Det finns bara ett fåtal exempel på matfiskar som avlats fram med genteknik.
Två fiskar framavlade med CRISPR/Cas9 säljs i Japan
I oktober 2021 började företaget Regional Fish Institute Ltd. sälja genomredigerad fisk av arten japansk rödbraxen (Pagrus major). I avelsarbetet har en gen som kodar för proteinet myostatin stängts av med tekniken CRISPR/Cas9.
Myostatin är ett protein som påverkar muskeltillväxt, och fungerar oftast bromsande så att musklerna inte blir för stora. Hos den genomredigerade fisken saknas bromsen och de har därför 20 % mer muskelmassa än sina artfränder. I en odling av matfisk gör det att varje fisk ger mer kött.
Under 2021 godkändes ytterligare en genomredigerad fisk från samma företag. Fisken kallas tiger puffer på engelska och hos den har en gen som styr aptiten slagits ut. Det gör att fisken äter mer och växer snabbare.
Företaget har avlat fram fiskarna i samarbete med två japanska universitet. Fiskarna är de första genomredigerade djur som nått marknaden.
Norska sterila laxar
En risk med fiskodling är att de odlade fiskarna rymmer och påverkar naturliga bestånd negativt. De kan till exempel föra med sig sjukdomar eller para sig med vilda fiskar och sprida genvarianter som inte är till fördel i en naturlig miljö. Det kan på sikt innebära försämringar i överlevnad i det vilda beståndet.
Norge har, via internationella överenskommelser, ett särskilt ansvar för att bevara vilda bestånd av atlantlax. De har också en stor industri med odlad lax. Forskare vid norska Havsforskningsinstitutet har därför avlat fram sterila laxar som inte kan sprida sina genvarianter till vild lax om de rymmer.
Forskarna har använt CRISPR/Cas9 för att stänga av en gen som är viktig för bildandet av könsceller. De genomredigerade laxarna saknar könsceller och ska därmed vara sterila. För att säkert veta hur laxarna fungerar utanför laboratoriet så har forskarna ansökt om att få utföra fältförsök i odlingskassar. Likt EU är Norge mycket restriktiva när det gäller att godkänna fältförsök för genetiskt modifierade organismer och ansökan avslogs. Den sterila laxen har därför i nuläget stannat i forskningsstadiet.
Den snabbväxande laxens uppgång och fall
AquAdvantage var en atlantlax (Salmo salar) som avlats fram med rekombinant DNA-teknik. Det innebär att den fick en ny gen insatt i genomet som gjorde att den växte snabbare under sin tidiga utveckling.
AquAdvantage var det allra första genetiskt modifierade djuret att godkännas som livsmedel. Den godkändes 2015 i USA och senare även i Kanada och Brasilien men har aldrig funnits på den europeiska marknaden. Under 2024 meddelande företaget bakom AquAdvantage att de avvecklar all odling på grund av ett lågt intresse från konsumenter.
AquAdvantage hade modifierats med en gen som isolerats från kungslax (Oncorhynchus tshawytscha) och som kodar för ett tillväxthormon. En del av modifieringen är också att genens promotor, själva startknappen, kommer från en art i familjen tånglakar (Zoarces americanus).
Anledningen till att man inte har använt kungslaxens egen promotor är att den bara aktiverar genen under vissa förhållanden, till exempel längre dagslängd och högre temperatur. Promotorn från tånglaken gör att genen är aktiv hela tiden oberoende av omgivande faktorer. I AquAdvantage tillverkas alltså tillväxthormon hela tiden vilket gjorde att den växte snabbare.
Uppdaterad 2026-03-19