Alternativ till animaliska produkter

Växtbaserat kött från jästsvamp

Baljväxter som ärtor, bönor och linser är en viktig proteinkälla och används som alternativ till animaliskt protein. Ett USA-baserat företag, Impossible Foods, har utvecklat hamburgaren Impossible Burger vars karaktäristiska smak bygger på proteinet leghemoglobin, som naturligt förekommer i rötterna hos baljväxter.

För att producera proteinet leghemoglobin i större skala har genen som kodar för proteinet förts in i jästsvampen Pichia pastoris. Det är alltså jästsvampen som står för själva tillverkningen av växt-proteinet (leghemoglobin) som används som huvudingrediens i hamburgaren och ger den smak och textur som påminner om kött.

Mjölkproteiner

Det USA-baserade företaget Pefect Day tillverkar mjölkprodukter med hjälp av genetiskt modifierade svampar av släktet Trichoderma. Svamparna har försetts med gener som kodar för kasein och vassleprotein, de två huvudsakliga proteinerna i komjölk. Genom fermentering tillverkar GMMs dessa proteiner utan att kor är inblandade i processen.

Sommaren 2019 lanserade företaget den första produkten, en laktosfri vegansk glass som innehåller samma proteiner som mjölk. Till skillnad mot växtbaserade alternativ som havre- och sojamjölk så innehåller Perfect Day´s produkter samma proteiner som komjölk. Efter det har företaget bland annat lanserat och smaksatt mjölk och färskost.

Bioläder som alternativ till för djur- eller konstläder

GMMs används inte bara för att producera livsmedel som kan ersätta animaliska produkter, utan även material som till exempel läder. Ett USA-baserat företag använder genetiskt modifierade jästsvampar för att tillverka kollagen, som är det viktigaste komponenten i läder.

Kollagenet används sedan till att tillverka så kallat bio-läder. Det används sedan för att producera så kallat bioläder. År 2018 blev en t-shirt som delvis bestod av detta odlade läder en del av den permanenta samlingen vid Museum of Modern Art (MoMA) i New York.

Forskning har visat att även bakterier av släktet Komagataeibacter lämpar sig väl för att tillverka bioläder. När bakterien odlas i en kolrik miljö förökar den sig snabbt och producerar långa kedjor av socker som utsöndras till omgivningen. Dessa kedjor binds samman utanför bakterierna och bildar ett nätverk av cellulosafibrer som växer till ett sammanhängande ark med läderliknande egenskaper.

När materialet hade uppnått önskad storlek använde forskarna en varm press för att avdöda bakterierna. Därefter kunde materialet formas till olika produkter, exempelvis plånböcker eller skodelar. Bakterierna modifierades också genetiskt med en gen som kodar för pigmentet melanin, vilket gav det färdiga materialet en svart färg. När steget då lädret färgas kan hoppas över, blir biolädret ett än mer miljövänligt alternativ.

Proteiner för att tillverka spindeltråd

Spindeltråd är en form av silke och ett av det starkaste material som finns. Det kan till exempel användas som kirurgtråd eller i skyddsvästar och i andra produkter där hög hållfasthet och låg vikt är viktiga egenskaper.

Anledningen till att GMM används är att det är svårt att föda upp spindlar för att få fram en större mängd spindeltråd. Spindlar är ofta territoriella och bråkar med varandra. De är heller inte så pålitliga i sin tillverkning av spindeltråd.

Forskare har därför modifierat bakterier och jästsvampar genetiskt för att i stor skala kunna tillverka de proteiner som bygger upp spindlelsilket. Ofta används E.coli-bakterier med silkes-kodande gener från spindeln Nephilia clavipes.