CAR-T
CAR-T-cellterapier (förkortat CAR-T) är en typ av cancerbehandling som baseras på genetiskt modifierade immunceller.
Sammanfattning
Det vanligaste sättet att ge en CAR-T-behandling är att först isolera patientens T-celler, en typ av immunceller, och modifiera dem genetiskt så att de uttrycker en ny receptor. Receptorn som kallas chimär antigenreceptor (CAR) är utformad för att känna igen och angripa målceller. De modifierade T-cellerna odlas sedan upp i stort antal och återförs till patienten som behandling.
Ett fåtal CAR-T är godkända och används i Sverige för att behandla svåra former av blodcancer. CAR-T prövas också i kliniska studier mot autoimmuna sjukdomar.
T-celler känner igen främmande ämnen
T-celler är en typ av immuncell som bland annat är viktiga för att förhindra uppkomst och progression av cancer. De utgör det immunologiska övervakningssystemet. Med receptorer på ytan känner de igen och reagerar på ämnen som inte hör hemma i den friska kroppen, så kallade antigen.
En antigen kan härröra från till exempel ett virus eller en bakterie som infekterat kroppen, eller en cancercell. Utmärkande för cancerceller är att de delar sig okontrollerat och muterar snabbt. De nya mutationerna ger nya proteiner som kan uppfattas som främmande för immunförsvaret och kallas för neo-antigen.
När en T-cell känner igen ett antigen eller neo-antigen så aktiveras den och eliminerar cellen. Samtidigt skickar den signaler till andra delar av immunförsvaret som aktiveras.
En CAR förstärker T-cellernas förmåga
Vid en CAR-T förhöjs T-cellernas förmåga att känna igen och angripa cancerceller. CAR är en förkortning av engelskans chimeric antigen receptor. En CAR är specifikt utformad för att känna igen just de celler som omvandlats till cancerceller hos patienten som mottar behandlingen.
De CAR-T som är i kliniskt bruk är främst riktade mot cancerformer som har sitt ursprung i B-celler till exempel leukemi, lymfom och myelom. CAR är då utformad att känna igen och angripa B-celler via yt-proteiner som bara finns på B-celler till exempel CD19.
När CAR-T riktas mot specifika proteiner (som CD19) så angrips inte andra celler som saknar det proteinet. Det gör att friska celler och viktiga organ i kroppen skyddas. Forskning pågår för att utveckla CAR-T mot andra cancerformer men det har visat sig vara svårare att hitta lämpliga målproteiner för dessa.
Vid de CAR-T som är i kliniskt bruk används patientens egna T-celler som isoleras från blodprov. Genen för CAR förs in i T-cellerna som börjar uttrycka den nya receptorn på cellytan. T-cellerna förökas upp och återförs till patienten som behandling. Illustration Gunilla Elam.
CAR-T används i Sverige
Ett antal CAR-T är godkända inom EU och några används i Sverige. De patienter som behandlas med CAR-T har någon form av blodcancer (lymfom, leukemi och myelom) som är svår att behandla och som är återfallsbenägen.
År 2025 publicerades en sammanfattning av hur det har gått för 93 patienter med B-cellslymfom som fått CAR-T i Sverige mellan åren 2019 och 2024. Resultaten visade att sjukdomen gått tillbaka inom en månad hos 66 procent, och ett år efter behandlingen var 53 procent fortfarande cancerfria. Med andra mer konventionella behandlingsalternativ hade samma patientgrupp en långtidsöverlevnad på 5-10 procent.
De CAR-T som används i Sverige kostar mellan 3,2 och 3,5 miljoner kronor per dos. Många forskare jobbar med att tillgängliggöra den här behandlingsformen. Ett sätt skulle kunna vara att göra CAR-T till en ”off-the-shelf” behandling där en donators T-celler används. Förutom att få ner kostanden skulle behandlingen kunna sättas in snabbare och vara mindre krävande för patienten.
CAR-T för behandling av autoimmunitet
De CAR-T som är godkända riktas mot att eliminera B-celler som omvandlats till cancerceller. Det liknar en behandlingsstrategi som används mot vissa autoimmuna sjukdomar, där B-celler spelar en central roll. I flera mindre studier har CAR-T visat mycket goda resultat hos patienter med sjukdomar som systemisk lupus erythematosus (SLE) systemisk skleros och myastenia gravis.
CAR-T har visats ha en positiv behandlingseffekt mot den autoimmuna sjukdomen myastenia gravis. Sjukdomen kännetecknas av att B-celler producerar auto-antikroppar som angriper proteiner i nerv-muskelkontakten och orsakar muskelsvaghet. Bild från Depositphotos.
Autoimmunitet uppkommer när immunförsvaret felaktigt attackerar kroppsegna ämnen, så kallade autoantigen. Vissa autoimmuna sjukdomar drivs av att autoreaktiva B-celler, det vill säga B-celler som felaktigt angriper kroppens egna vävnader. Dessa B-celler kan bland annat producera autoantikroppar som bidrar till sjukdomsutvecklingen.
En behandlingsstrategi som inte är ny är att slå ut alla B-celler med syftet att åstadkomma en ”immunologisk omstart”. Det kan åstadkommas med ett antal läkemedel. När B-cellerna återbildas från stamceller i benmärgen återkommer de inledningsvis oftast som icke-autoreaktiva naiva B-celler.
CAR-T kan också åstadkomma den immunologiska omstarten. Eftersom CAR-T mer effektivt kan nå vävnad, känna igen fler utvecklingsstadier av B-celler, är förhoppningen att det kan ge en mer långvarig eliminering av auto-reaktiva B-celler än dagens läkemedel.
Referenser
- Müller, F. et al. (2024) CD19 CAR T-Cell Therapy in Autoimmune Disease — A Case Series with Follow-up. New England Journal of Medicine. 390, 687–700 (Vetenskaplig artikel på nejm.org).
- Schett & Xu (2026) Resetting autoimmune disease with CAR cell therapies. Nature Medicine 32, p. 2007–2016 (Vetenskaplig översiktsartikel på nature.com)
- Jerkeman, M. et al (2025) Implementation of standard of care CAR-T-cell treatment for patients with aggressive B-cell lymphoma and acute lymphoblastic leukemia in Sweden. Leukemia 39, 1256-1259. (Vetenskaplig artikel på nature.com)
