Lagstiftningsfrågor

All verksamhet där genetiskt modifierade organismer används är reglerad och mycket av lagstiftningen är EU-gemensam. Man skiljer mellan tre olika verksamheter. Innesluten användning innebär att de genetiskt modifierade organismerna odlas i särskilda laboratorium eller växthus. Avsiktlig utsättning betyder att den genetiskt modifierade organismen kommer, eller kan komma i kontakt med miljön. Det kan röra sig om fältförsök med en genetiskt modifierad gröda eller genetiskt modifierade immunceller för behandling av cancer. I båda fallen krävs en miljöriskbedömning och beslut om tillstånd tas på nationell nivå. Den tredje verksamheten är när en produkt släpps ut på marknaden. En genetiskt modifierad organism kan godkännas för import och bearbetning, användning som livsmedel och foder och för kommersiell odling. Beslut tas gemensamt av EU:s medlemsstater för varje enskilt ärende. Om en omröstning bland medlemsstaterna inte leder till kvalificerad majoritet för ja eller nej kan EU-kommissionen ta beslut.

Enable Tooltips

Medlemmar av WTO publicerar yttrande om reglering av genomredigering och potentiella handelshinder

I början av november hölls ett möte i Världshandelsorganisationens (WTO) kommitté för sanitära och fytosanitära åtgärder. Vid mötet presenterades yttrandet: International Statement on Agricultural Applications of Precision Breeding. Yttrandet handlar om precisionsförädling vilket inkluderar genomredigering. De verktyg som används vid genomredigering, som till exempel CRISPR/Cas9, kallas populärt för gensaxar. Det främsta målet med yttrandet är…

Genomredigerade grödor på marknaden i USA nästa år

Det USA-baserade företaget Calyxt Inc. har med hjälp av gensaxen TALEN förädlat fram en sojaböna där proportionerna av de fettsyror som ingår i fröoljan förändrats. Det gör att oljan inte härsknar (oxiderar) och att den inte behöver härdas. Vid partiell härdning bildas bland annat transfetter som kan påverka hälsan negativt. En hårt härdad olja antar…

Olika syn på om genomredigerade grödor ska regleras eller inte

En panel vid Japans miljödepartement rekommenderade i veckan att grödor som tagits fram med genomredigeringstekniker och inte innehåller något främmande DNA inte ska regleras som en genetiskt modifierad organism. Genomredigeringstekniker kallas populärt för gensaxar. Tidigare i år meddelade USA:s jordbruksminister att de inte kommer att reglera genomredigerade grödor. Genom att undanta genomredigering från reglering vill…

Sveriges stärkelseproducenter och forskare vid SLU om EU-domstolens beslut om gensaxen

Den 25 juli i år meddelade EU-domstolen sin dom som gällde genomredigeringstekniker som CRISPR/Cas9. En av frågorna, som EU brottats med i över 10 år, var om tekniker som CRISPR/Cas9 leder till en genetiskt modifierad organism som ska regleras i de fall teknikerna enbart används för att skapa mutationer. I december 2015 bedömde Jordbruksverket att…

Odling av genmodifierad aubergine i Bangladesh

Aubergine är en billig och populär gröda i Bangladesh och en viktig inkomstkälla för lantbrukare. Den allvarligaste skadegöraren på aubergine i Asien är malen Leucinodes orbonalis. Larverna angriper blad och blommor och borrar sig in i frukterna vilket leder till att de inte går att sälja. För att komma till rätta med problemet besprutas konventionella…