Ett axplock ur rapporten

Under 2016 har gensaxarna fortsatt sitt segertåg. De har använts för att göra kor hornlösa och laxar sterila, gurkor motståndskraftiga mot virus och majs torktålig. En av dessa genomredigeringstekniker som fått extra mycket uppmärksamhet är CRISPR/Cas9. Det pågår för tillfället en patenttvist om vem som äger rätten till tekniken. Tvisten väntas avgöras under 2017. CRISPR/Cas9 har för första gången använts vid kliniska försök för att behandla cancer. Det rör sig om en form av immunterapi där patientens immunceller eller donerade celler modifieras på olika sätt för att bland annat ge dem förmågan att söka upp och oskadliggöra cancerceller. Flera lyckade försök med genmodifierade immunceller har genomförts under året, men det har också inträffat dödsfall.

Om genomredigeringstekniker leder till en genetiskt modifierad organism som ska regleras eller inte har diskuterats inom EU i snart 10 år. Under hösten begärde Frankrikes högsta administrativa domstol ett förhandsavgörande av EU-domstolen som rör frågan om teknikernas rättsliga hemvist. I USA har Jordbruksdepartementet meddelat att champinjon, majs och potatis som tagits fram med hjälp av olika gensaxar inte är reglerade produkter.

Enligt New Hope Fertility Clinic i USA har ett barn fötts efter en mitokondriedonation. I Storbritannien beslutades det att i vissa fall tillåta donation av mitokondrier till blivande mödrar. En ny vaccinkandidat mot ebolaviruset har visat på mycket positiva resultat. Myndigheterna i både USA och i EU har gett företaget som tillverkar vaccinet ett snabbspår för marknadsgodkännande.

I november presenterade företaget Adidas en biologiskt nedbrytbar sportsko vars material består av spindeltråd tillverkad av genetiskt modifierade bakterier.

Genteknikens utveckling 2016 (pdf)