Ett axplock ur rapporten

Under 2015 har genomredigeringstekniken CRISPR/Cas9 kommit att användas i allt större utsträckning. Tekniken har för första gången använts på befruktade humana ägg i syfte att korrigera en sjukdomsgen. Redan innan artikeln publicerades startade en etisk debatt där forskare och företag uppmanade till ett internationellt moratorium. Tekniken har även använts på grisar för att göra dem mer lämpliga som organdonatorer och för att få dem motståndskraftiga mot virussjukdomar.

Diskussionerna om hur CRISPR/Cas9 kan användas som en så kallad gendrivare för att kontrollera till exempel malaria eller invasiva arter tog fart i och med att forskare under året visade att det fungerade på bananflugor och två arter av malariamyggor.

På EU-nivå diskuteras sedan flera år tillbaka om organismer som genomredigerats leder till en genetiskt modifierad organism som ska regleras. I slutet av året bedömde Jordbruksverket att backtravsplantor som redigerats med hjälp av CRISPR/Cas9 och som inte bär på något främmande DNA inte omfattas av GMO-lagstiftningen.

Ett nytt EU-direktiv har trätt i kraft. Det ger medlemsstaterna möjlighet att begränsa eller förbjuda odling av genetiskt modifierade växter inom sitt eget territorium.

Det EU-finansierade forskningsprojektet GRACE har avslutats. Slutsatsen är att rutinmässiga utfodringsförsök på råttor inte tillför något av värde vid riskbedömningen av genetiskt modifierade växter. Det kan heller inte motiveras med hänsyn till det europeiska målet att ersätta och minska djurförsök.

I USA har man för först gången godkänt ett genetiskt modifierat djur som livsmedel, den snabbväxande laxen AquaAdvantage.

Genteknikens utveckling 2015 (pdf)