Virus är de minsta biologiska enheterna som kan infektera levande organismer. De har ingen egen ämnesomsättning och kan inte föröka sig på egen hand. Med hjälp av
värdcellens maskineri kan viruset tillverka fler viruspartiklar och därmed föröka sig. Virusens arvsmassa genomgår ständiga förändringar och utbyte av genetisk information leder till uppkomsten av nya virusstammar. Den höga mutationsfrekvensen är en av svårigheterna med att utveckla läkemedel och/eller vaccin. Dessutom har många virus utvecklat mekanismer för att antingen lamslå eller gömma sig för kroppens försvar.

Högpatogena varianter av H5 och H7-typ är mycket smittsamma men är främst relaterade till sjukdom hos fjäderfä. Om dessa högpatogena varianter av influensavirus blir patogena även för andra djurslag kan allvarliga sjukdomsutbrott bli följden. Under 2005 och 2006 observerades fall av smitta mellan fåglar och däggdjur samt mellan fåglar och människor av influensavirus H5N1, dock utan att allvarliga pandemier utvecklades.

I december 2011 stoppades publiceringen av två vetenskapliga artiklar som beskrev mutationer som kan leda till en luftburen och därmed mer smittsam variant av det virus (H5N1) som orsakar fågelinfluensan. USA:s nationella råd för biosäkerhet (US National Science Advisory Board for Biosecurity) befarade att informationen om hur man tillverkar ett mer smittsamt virus skulle kunna utnyttjas för bioterrorism. Efter diskussioner med myndigheter och smittskyddsexperter ändrade de sin uppfattning. Det ansågs att resultaten av studierna är viktiga för att förstå hur viruset smittar, på sikt kan dessa kunskaper leda fram till bättre läkemedel och vaccin.

Den första av de omdiskuterade studierna publicerades i början av maj 2012 i tidskriften Nature. Forskarna identifierade först två mutationer i virusets gen för hemagglutinin, vilket är den delen av viruset som fäster vid mänskliga celler i luftvägarna för att kunna infektera. Därefter kombinerades det förändrade hemagglutininet med sju gener från influensaviruset H1N1 som orsakade en omfattande epidemi 2009. Resultatet blev en så kallad hybrid av de två virussorterna som användes för att infektera illrar. Teoretiskt sett skulle en liknande hybrid kunna uppstå naturligt eftersom både H5N1 och H1N1 har hittats i till exempel grisar.

Två veckor efter infektionen hade viruset lagt till ytterligare en mutation som underlättade spridningen av smittan till andra illrar i samma bur, en fjärde mutation stabiliserade viruset så pass mycket att även djur i närliggande burar kunde smittas. Fastän viruset blev mer smittsamt av mutationerna verkar det som om sjukdomen blev mindre allvarlig. Inga infekterade illrar avled och spridningen var långsammare än den av H1N1. Det muterade viruset verkade också vara mer känsligt för det antivirala läkemedlet Tamiflu och en prototyp av ett vaccin mot fågelinfluensan. Forskarna betonar att mutationerna kan ske i den naturliga miljön. Exempelvis har en stam som enbart saknar den sista stabiliserande mutationen redan observerats i Egypten.

Den andra studien om viruset H5N1 publicerades i juni i tidskriften Science. Forskarna hade undersökt hur viruset kan utvecklas och identifierat olika mutationer som kan leda till att viruset blir mer smittsamt. I motsats till den tidigare publicerade studien i Nature där en hybrid mellan H5N1 och H1N1 studerades, analyserades enbart mutationer av H5N1. Mutationerna underlättar för viruset att infektera luftvägarna eller gör viruset mer stabilt. Ett mer stabilt virus smittar lättare mellan olika individer.

Turerna kring publikationerna utlöste en allmän debatt om säkerhet. I USA diskuteras en ny lagstiftning för att i ett tidigt skede granska forskning som kan både vara en fördel och en risk för mänskligheten.

Natalie von der Lehr

Källor: Imai et al, Nature 486:420 (maj 2012); Mutant-flu paper published, Nature News 485:13 (maj 2012); US biosecurity board revises stance on mutant-flu studies, Nature Breaking News (30 mars 2012); Mutant-flu researchers backs down plan to publish without permission, Nature News (24 april 2012); Second mutant-flu paper published, Nature News (21 juni 2012); Herfst et al, Science 336:1534 (juni 2012)  

Människa och medicin, Övrig forskning och utveckling