Agrobacterium tumefaciens: En vanligt förekommande jordbakterie som i naturen genetiskt modifierar växter och därmed orsakar krongallsjuka. Bakterien används som redskap vid genetisk modifiering av växter i laboratorium. Då byts de gener bakterien normalt för över till växter ut mot gener som forskaren vill föra över.

Allel: En av två eller flera varianter av en gen.

Aminosyra: Byggstenarna i proteiner.

Antigen: Ett kroppsfrämmande ämne som gör att immunförsvaret reagerar och bildar antikroppar.

Antikropp: Protein som upptäcker och identifierar kroppsfrämmande ämnen som bakterier och virus.

Arabidopsis thaliana: Det latinska namnet på backtrav, en modellväxt inom växtbiologin.

Arvsmassa: Den totala mängden genetiskt material i en cell. Kallas också genom.

Bacillus thuringensis: En jordbakterie som producerar proteiner som är giftiga för vissa insektsarter. Proteinerna kallas cry-proteiner. Sedan 1996 odlas grödor som modifierats så att de bildar sitt eget cry-protein. Dessa grödor kallas Bt-grödor. Preparat av bakterien används även som biologiskt bekämpningsmedel.

Backtrav: Det svenska namnet på modellväxten Arabidopsis thaliana.

Baspar: Två nukleotider som via sina kvävebaser bildar par i DNA-spiralen. Kvävebasen adenin (A) binder till tymin (T) och guanin (G) till cytosin (C).

Biobank: En samling av biologiskt material, som till exempel blod- och vävnadsprover. De har oftast samlats in i sjukvården och proverna ska gå att koppla till den person de kommer ifrån.

Bioinformatik: Ett tvärvetenskapligt ämne där datavetenskap och matematik möter biologin. Inom bioinformatiken byggs databaser som kan hantera stora mängder information om biologiskt material. Det kan till exempel röra sig om DNA-sekvenser.

Bt-gröda: Insektsresistent gröda som tillförts en eller flera cry-gener isolerade från jordbakterien Bacillus thuringensis.

Cisgen organism: En organism som via genetiskt modifiering fått genetiskt material från en individ av samma art eller korsningsbar släkting integrerad i sin arvsmassa.

CRISPR/Cas9: En så kallad genomredigeringsteknik som bland annat kan användas för att skapa riktade mutationer i arvsmassan.

Cry-gener: En grupp gener som producerar ämnen som är giftiga för vissa arter av insekter. Olika cry-gener har använts för att, via genetisk modifiering ta fram insektsresistenta grödor. Generna är isolerade från jordbakterien Bacillus thuringensis och grödorna kalls därför Bt-grödor.

DNA: Deoxyribonukleinsyra. Det kemiska ämne (molekyl) som bär den genetiska informationen. Varje kromosom består av en DNA-spiral

Domesticering: Genom människans påverkan har ett antal arter av växter och djur förändrats från sin vilda form till en av människan mer eller mindre beroende form. Detta kallas domesticering. Våra husdjur och grödor är domesticerade. I grunden rör det sig om att människans påverkan inneburit förändringar i de vilda formernas arvsmassa. Medan evolutionen bygger på naturligt urval är domesticering ett mänskligt urval.

Enzym: Protein som påskyndar en kemisk reaktion utan att själv förbrukas.

ECHA: Den europeiska kemikaliemyndigheten. Har sitt säte i Helsingfors.

EFSA: Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten. Består av bland annat olika paneler med experter och har sitt säte i Parma.

EMA: Den europeiska läkemedelsmyndigheten. har sitt säte i London.

EPSPS-enzym: När en gröda besprutas med en herbicid baserad på glyfosat upphör växtens EPSPS-enzym att fungerar. Det leder till att vissa aminosyror inte bildas och att plantan så småningom dör. Vissa mikroorganismer har en form av EPSP-enzymet som inte påverkas av glyfosat. I vissa typer av herbicidtoleranta grödor har man tillfört en epsps-gen från en mikroorganism. Det gör att bildandet av aminosyror fungerar normalt även om grödan besprutas med glyfosat.

EU-domstolen: Dömer i tvister mellan EU:s medlemsländer och EU:s institutioner. EU-domstolen tolkar också hur EU-rätten ska tillämpas.

EU-direktiv: En rättsakt som sätter upp mål som medlemsstaterna ska uppnå. Staterna får själva bestämma hur målen ska uppnås.

EU-förordning: En rättsakt som ska tillämpas i sin helhet. Gäller direkt och lika i alla medlemsstater.

Eukaryot: En organism vars kromosomer omsluts av ett membran. Till eukaryota organismer hör växter, djur, människor, svampar och protister. Ordet härstammar från grekiskans eu=äkta och karyon=kärna.

EU-kommissionen: Föreslår ny lagstiftning och bevakar att medlemsstaterna följer de regler EU har. Kommissionen har 28 kommissionärer, en från varje EU-land.

Europaparlamentet: Beslutar tillsammans med ministerrådet om ny lagstiftning. Ledamöter i Europaparlamentet väljs i allmänna val i medlemsstaterna.

Fenotyp: De observerbara egenskaperna hos en organism som till exempel hårfärg. Kan vara morfologiska, biokemiska, fysiologiska eller beteendemässiga. Jämför genotyp.

Fettsyror: Byggstenar för fetter och oljor. Det finns tre huvudgrupper av fettsyror, mättade, enkelomättade och fleromättade. En mättad fettsyra är ”mättad” med väteatomer. En enkelomättad fettsyra saknar ett par väteatomer och har istället en dubbelbindning mellan två kolatomer. En fleromättad fettsyra har två eller flera dubbelbindningar och därmed färre väteatomer. Transfettsyror är omättade fettsyror som till utseende och funktion liknar mättade fettsyror.

Förhandsavgörande: Om en domstol i en medlemsstat är osäker på hur en EU-regel ska tolkas kan den vända sig till EU-domstolen och begära ett förhandsavgörande, ett beslut om tolkning.

Gen: En bit av arvsmassan som till exempel beskriver hur ett protein ska konstrueras. Det finns också gener som beskriver hur ett RNA ska konstrueras, men som inte översätts till ett protein.

Genetik Ärftlighetslära

Genetiskt modifierad organism (GMO): Vanligtvis använt om en levande organism som tillförts en eller flera nya gener. I lagstiftningen anses även en organism som modifierats med hjälp av mutationsframkallande ämnen vara en GMO, men undantas lagstiftningen.

Genom: Den totala mängden genetiskt material i en cell. Detsamma som arvsmassa.

Genomik: Studiet av en organisms hela genom.

Genomredigeringstekniker: Tekniker för riktade förändringar i en organisms arvsmassa, till exempel CRISPR/Cas9. Kallas populärt för gensaxar.

Genotyp: En organisms genetiska uppsättning. Syns i fenotypen.

Genteknik: Ett antal molekylärbiologiska tekniker som används för att analysera genetiskt material och för att föra in nytt genetiskt material i en organism.

Glufosinat ammonium Den verksamma beståndsdelen i vissa ogräsbekämpningsmedel, till exempel Basta.

Glyfosat: Den verksamma beståndsdelen i vissa ogräsbekämpningsmedel, till exempel Roundup.

GMM: Förkortning av genetiskt modifierad mikroorganism.

GMO: Förkortning av genetiskt modifierad organism.

Herbicid: Ogräsbekämpningsmedel.

Herbicidtolerant gröda: Gröda som tål vissa typer av ogräsbekämpningsmedel. Kan erhållas både med hjälp av genetisk modifiering och konventionell förädling.

Horisontell genöverföring: Överföring av genetiskt material mellan obesläktade arter.

Icke-målorganism: En organism , till exempel en insekt, som inte är en skadegörare, men som kan påverkas negativt av en viss bekämpningsmetod.

Inducerade pluripotenta stamceller: Specialiserade celler (exempelvis hudceller eller nervceller) som omprogrammerats till stamceller.

Klinisk prövning: En undersökning på människor för att till exempel studera hur effektivt och säkert ett läkemedel eller en behandling är.

Konventionell växtförädling:  Förädlingsmetoder som inte innefattar integrering av isolerat genetiskt material i en växts arvsmassa, till exempel korsningar, mutationsförädling och kromosomfördubbling.

Metagenomik: Sekvensbestämning och analys av arvsmassan hos alla organismer i en viss miljö.

Mikrobiom: Ordet används för att beskriva alla mikroorganismer i en viss miljö. Det kan också användas för att beskriva den sammanlagda arvsmassan hos alla mikroorganismer i en viss miljö.

Mikroorganismer Organismer som bara kan ses med hjälp av mikroskop, till exempel bakterier.

Modellorganism: En art som är väl studerad och som används av forskare för att förstå olika biologiska processer. Backtrav är till exempel en modellorganism för växtforskare och mus och zebrafisk modellorganismer vid medicinska studier.

Mutation: En förändring i arvsmassan. Förändringen kan ske i enstaka nukleotider som byts ut, försvinner eller tillkommer. Det kallas punktmutationer. Vid strukturella kromosomförändringar kan hela segment av DNA försvinna, uppstå i flera kopior, kopieras och integreras på annan plats i genomet eller vändas upp och ner. Även delar från olika kromosomer kan byta plats något som kallas translokation. Till mutationer räknas ibland även förändringar i kromosomtal.

Mykotoxin: En grupp mycket giftiga ämnen som produceras av mögelsvampar som angriper vissa grödor. Exempel på mykotoxiner är aflatoxin och fumonisin.

Nukleinsyra: En molekyl som består av en lång kedja av nukleotider, till exempel DNA.

Nukleotid: Består av en kvävebas, ett socker och en eller flera fosfatgrupper. I DNA och RNA är det alltid en fosfatgrupp. I DNA är sockret deoxyribos och i RNA ribos. Kvävebaserna i DNA heter adenin (A), tymin (T), cytosin (C) och guanin (G). I RNA är tymin (T) utbytt mot uracil (U).

Partikelkanon: Ett instrument som används vid genetisk modifiering av växter. DNA introduceras i cellerna genom att man bombarderar växtmaterial med små kulor som täckts med det DNA man vill tillföra.

Patogen: En organism som orsakar en sjukdom i en annan organism.

Plasmider: Små, cirkulära, DNA-molekyl som finns i bakterier. Plasmider är viktiga verktyg inom molekylärbiologin, exempelvis vid kloning (uppförökning) av gener.

Polyploid: En organism som har fler än två kopior av varje kromosom. Många av våra kulturväxter är polyploida. Potatisen har till exempel fyra (tetraploid), bananen tre (triploid), och jordgubben åtta (oktaploid) kopior av varje kromosom.

Polyploidisering: Teknik som används inom växtförädlingen för att öka antalet kopior av kromosomerna i en växt.

Prokaryot: Organismer som saknar det kärnmembran som omsluter eukaryota organismers arvsmassa, till exempel bakterier. Ordet härstammar från grekiskans pro=före och karyon=kärna.

Promotor: Startsekvens. Ett område på DNA-molekylen, alldeles före en gen, som har stor betydelse för om och hur mycket genen ska användas.

Protein: Molekyler som utför nästan all aktivitet som sker i levande organismer.

Resistens: Motståndskraft.

RNA interferens (RNAi) En naturlig mekanism i växter, djur och människor som reglerar genaktiviteten. Via RNAi hämmas specifika gener så att inget eller mycket lite protein bildas. RNAi har bland annat använts för att, via genetiskt modifiering ta fram virus- respektive insektsresistenta grödor.

Samexistens:Syftar på hur olika produktionsformer som ekologisk odling, konventionell odling och odling av genmodifierade grödor ska kunna existera tillsammans i jordbrukslandskapet.

Sekvensbestämning: Metod för att bestämma den inbördes ordningen av de fyra olika nukleotiderna som bygger upp DNA.

Somatisk genterapi: En behandlingsform som innebär att en korrekt gen förs in i vissa av patientens kroppsceller för att kompensera för motsvarande muterad sjukdomsgen. Den tillförda genen kan inte föras vidare till kommande generationer.

Stamceller: Ospecialiserade celler som kan genomgå ett obegränsat antal celldelningar och har förmågan att utvecklas till olika celltyper.

Ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder (PAFF-kommittén): Här röstar medlemsstaterna om bland annat kommissionens förslag till beslut när det gäller marknadsgodkännande av genetiskt modifierade grödor.

TALEN: En så kallad genomredigeringsteknik som bland annat kan användas för att skapa riktade mutationer i arvsmassan.

Transgen organism: En organism som via genetisk modifiering fått genetiskt material från en obesläktad art integrerad i sin arvsmassa.

Xenotransplantation: Transplantation över artgränser.