Malariamyggan Anopheles gambiae. Foto: James Gathany, Centers for Disease Control and Prevention.

För att förstå vad en viss gen har för funktion tystas just den genen. Sedan kan forskarna studera hur det påverkar organismen och fundera ut vad den har för funktion. Inom den medicinska forskningen är det vanligt att man tystar gener i möss. Vill man veta mer om en gen i växter stänger man av gener i backtrav. Backtrav är växtforskarnas motsvarighet till musen.

Malaria orsakas av parasiten Plasmodium falciparum. Parasitens arvsmassa är sekvensbestämd, men ungefär hälften av alla gener vet man ännu inte vad de har för funktion. Det har hittills varit väldigt svår att studera parasiten genetiskt eftersom det varit svårt att tysta enstaka gener. Om man inte förstår hur parasiten fungerar är det svårt att utveckla nya läkemedel eller vaccin.

Nu har forskare, med mycket goda resultat, använt sig av CRISPR-tekniken för att stänga av gener i malariaparasitens arvsmassa. Med CRISPR-tekniken kan man skapa enstaka förändringar (mutationer) på en förutbestämd plats i arvsmassan. Man kan därför relativt enkelt skapa mutationer som gör att det inte produceras något protein från en viss gen. Man har stängt av genen.

Enligt forskarna gör tekniken att de snabbare och med större precison kan modifiera olika gener i parasitens arvsmassa. På så sätt kan vi lära oss mer om hur parasiten fungerar, vilket i sin tur kan leda till att nya läkemedel mot malaria utvecklas.

Den här typen av tekniker har diskuterats inom EU sedan 2007. Frågan är om tekniken resulterar i en genetiskt modifierad organism (GMO) som ska regleras eller inte.

Marie Nyman

 Källa: Efficient CRISPR-Cas9-mediated genome editing in Plasmodium falciparum, Wagner et al, Nature Methods 11:915 (September 2014)

Analysera arvsmassan, Djur, Genomredigerade djur