Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndighetens (EFSA) vetenskapliga paneler och kommittéer tar fram vägledande dokument för riskbedömning inom olika områden relaterade till livsmedel och foder. Det finns bland annat en GMO-panel. Den 8 december 2013 trädde en ny genomförandeförordning i kraft, (EU) nr 503/2013 om ansökningar om godkännande av genetiskt modifierade livsmedel och foder i enlighet med förordning (EG) nr 1829/2003. Genomförandeförordningen bygger i stora drag på GMO-panelens vägledande dokument från 2011, men medlemsstaterna och kommissionen har ställt ytterligare krav på den som ansöker om ett marknadsgodkännande.

När två genetiskt modifierade växter korsas på konventionell väg kallas resultatet för en genetiskt modifierad växt med staplade gener. Både de enskilda växterna och korsningsprodukten med staplade gener genomgår en riskbedömning. Det finns dock i EFSA:s vägledande dokument inte några rekommendationer om att DNA-sekvenserna i växter med staplade gener ska sekvensbestämmas. Detta eftersom de enskilda GM-växterna redan analyserats. När det gäller växter med staplade gener räcker det enligt EFSA:s rekommendationer med en s&a
ring; kallad Southern blot för att visa att DNA-sekvenserna inte genomgått några större förändringar.

Genomförandeförordningen ställer utökade nya krav på den molekylära karaktäriseringen av en GM-växt. Anledningen till det nya kravet på sekvensbestämning är att vissa medlemsstater argumenterat att man med Southern blot inte kan upptäcka små förändringar som punktmutationer. EFSA menar att mutationer kan uppstå naturligt i både GM och icke-modifierade växter och att mervärdet av detta nya krav därför är oklart. I genomförandeförordningen finns vidare krav på en rutinmässig 90-dagars utfodringsstudie med GM-växtmaterial på smågnagare. EFSA rekommenderar att det avgörs från fall till fall om denna typ av studie behövs.

I en artikel publicerad under året ifrågasätter forskare från Nederländerna och Skottland det nya kravet. De anser att en utfodringsstudie inte ger något mervärde åt riskbedömningen och att det går stick i stäv med EU:s strävan att reducera antalet försöksdjur. Forskarna menar till exempel att mängden foder som råttorna kan äta är begränsad. Det kan därför vara svårt att komma upp i en mängd som kan visa på potentiellt negativa effekter. De anser att det finns betydlig känsligare metoder för att bedöma eventuella effekter av GM-växter.

Forskningsprojektet GRACE (GMO Risk Assessment and Communication of Evidence) inom det sjunde ramprogrammet kommer att genomföra 90-dagars utfodringsstudier med en majs (MON 810) som varit godkänd för odling inom EU i 15 år. Studierna kommer att utföras vid certifierade testlaboratorier och resultaten utvärderas både internt och av externa experter.

EU-kommissionen har också avsatt tre miljoner euro (cirka 27 miljoner kronor) till forskare som ska utföra en cancerstudie på råttor som utfodrats med majsen NK603, en majs som varit godkänd för import till EU sedan 2004. NK603 är den majs som användes i den franska studien som skapade rubriker under 2012 (Se Genteknikens utveckling 2012 och under ”Tidskrift drar tillbaka hårt kritiserad artikel”). Till skillnad mot den franska studien ska denna studie utföras i enlighet med internationella standarder och i nära samarbete med EFSA.

Marie Nyman

Källor: Official Journal of the European Union L 157; EFSA Journal 2013;11(12):e11121; Kuiper et al., Plant Biotechnology Journal 11:781 (2013); GRACE-projektet, www.grace-fp7.eu/

Lagstiftning, Lagstiftningsfrågor och patent, Riskforskning, Växter