I en artikel publicerad i tidskriften Nature Plants skriver en forskare vid Rothamsted Research i Storbritannien om problemen med genomredigeringsteknikerna i förhållande till GMO-lagstiftningen. Han menar att redigering av växters arvsmassa med hjälp av till exempel CRISPR/Cas9 öppnar upp för möjligheten att snabbt och med stor precision öka skördarna, skydda grödor mot skadegörare och öka näringsinnehållet. I vilken utsträckning tillämpad växtforskning och förädling kommer att kunna dra nytta av teknikutvecklingen är beroende av om EU beslutar att denna typ av förädling omfattas av GMO-lagstiftningen eller inte.

Myndigheterna i USA har indikerat att genomredigeringstekniker inte omfattas av lagstiftningen, medan man inom EU ännu inte tagit något beslut. Om det inte finns några logiska och gemensamma regler på området kan, enligt artikelförfattaren, den globala handeln störas och innovationer kvävas. Han menar vidare att när den genomredigerade växten inte innehåller något främmande DNA och det inte går att skilja den mutation som skapats från en naturlig mutation så är det logiskt att växten inte regleras.

Marie Nyman

Källa: Jones HD, Regulatory uncertainty over genome editing, Nature Plants 1(1):14011 (2015)

Genomredigerade växter, Lagstiftning, Lagstiftningsfrågor och patent, Växter