EU-domstolen.

När en nationell domstol ska ta ställning till en EU-rättslig fråga och det är oklart hur lagstiftningen ska tolkas kan de begära ett så kallat förhandsavgörande från EU-domstolen. Det är ett sätt att garantera att EU-rätten tillämpas enhetligt. EU-domstolens beslut ska tillämpas inte bara av den domstol som begärt förhands­avgörandet utan alla nationella domstolar i medlems­staterna.

I oktober 2016 begärde Frankrikes högsta administrativa domstol  ett förhandsavgörande av EU-domstolen som gällde genomredigeringstekniker i de fall de används för att skapa riktade mutationer. Den franska domstolen frågade bland annat om organismer framtagna med riktad mutagenes omfattas av det undantag som gäller organismer framtagna med hjälp av konventionell mutagenes, det vill säga att de inte regleras enligt GMO-lagstiftningen. Konventionell mutagenes innebär i växtsammanhang att det skapas slumpmässiga mutationer över hela arvsmassan med hjälp av kemikalier eller strålning. I lagstiftningen står endast begreppet mutagenes, utan någon ytterligare definition.

En annan fråga som EU-domstolen har att ta ställning till är om det finns utrymme för medlemsstaterna att själva bedöma om riktade mutationer leder till en genetiskt modifierad organism som ska regleras eller inte. Domstolen ska också bedöma om det strider mot försiktighetsprincipen att tillåta att genomredigerade organismer släpps ut på marknaden.

Bakgrunden till det hela är att en rad organisationer, bland annat franska Jordens vänner, krävt av den franska domstolen att Frankrikes motsvarighet till miljö­balken ska ändras så att den omfattar genomredigeringstekniker som CRISPR/Cas9. De kräver med andra ord att genomredigerade organismer ska regleras som genetiskt modifierade organismer.

Marie Nyman

Källa: Mål C-528/16 Begäran om förhandsavgörande

Genomredigerade växter, Lagstiftning, Lagstiftningsfrågor och patent, Växter