Kålmalens arvsmassa kartlagd

Växter försöker på olika sätt förhindra att bli uppätna till exempel genom ett kemiskt försvar. De producerar helt enkelt ämnen som är giftiga för exempelvis insektslarver. Växtätare å sin sida är ofta anpassade till en specifik grupp av värdväxter vars kemiska försvar inte skadar dem. Kålmalen (Plutella xylostella) är den mest destruktiva skadegöraren på korsblommiga…

Kartläggning av skillnaden mellan hundar och vargar

En ny studie av forskare från Uppsala Universitet och Broadinstitutet i Boston visar att hundens och vargens arvsmassa skiljer sig åt på några viktiga punkter. Det finns två teorier om hur vargen utvecklades till hund. Den ena är att människor sökte upp varglyor för att fånga in och tämja vargvalpar, den andra är att vargarna…

Växtskadegörare modifierad

En relativt vanlig metod för att reducera insektspopulationer är att släppa ut stora mängder sterila insekter. Dessa insekter har steriliserats med hjälp av strålning vilket leder till kromosomala skador i könscellerna. Arter inom insektsordningen fjärilar är mer resistenta mot strålning än andra insektsgrupper. Det krävs därför höga stråldoser för att de ska bli sterila. De höga…

Genmodifierade myggor för sjukdomsbekämpning

Flera allvarliga sjukdomar som exempelvis malaria och denguefeber sprids via insekter. Malaria orsakas av encelliga parasiter som tillhör släktet Plasmodium och sprids via Anopheles-myggan. När en honmygga biter en infekterad människa får den med sig både blod och parasiter. Parasiterna genomgår sedan en komplicerad utveckling i myggan och tar sig slutligen till spottkörtlarna och infekterar…

Brasilien testar genmodifierade myggor mot denguefeber

Virussjukdomen denguefeber sprids via myggor av arten Aedes aegypti. För att bekämpa spridningen av sjukdomen har det brittiska företaget Oxitec (som delvis ägs av universitetet i Oxford) tagit fram en stam av myggor som genetiskt modifierats så att deras avkommor dör på larv- eller puppastadiet. Denna typ av myggor har tidigare släppts ut på ön…